Blogginlägg

EXTRA! EXTRA! BOX: MICKEY JUPP

Postad: 2014-11-01 10:20
Kategori: Skiv-recensioner



MICKEY JUPP
Kiss me quick, squeeze me slowly
(Repertoire)


TILL DEN STORA FANSKARANS oförställda glädje har den engelske låtskrivaren och sångaren Mickey Jupp ("The Godfather of Southend Rock") och hans musik nu fått sin samlade tribut. 70 låtar på tre cd plus en dokumentär-dvd. Fast för de riktigt initierade beundrarna är de unika musikaliska nyheterna inte så många. Vilket naturligtvis inte hindrar Jupp-boxen från att innehålla mängder av fantastisk musik, beviset på ett oerhört fint låtskrivande, många gånger snillrikt formulerade texter och dessutom en biografi (skriven av Will Birch) som överträffar det mesta.
   Efter många förvirrande beslut om releasedatum hit och dit är Mickey Jupps stora karriärsammanfattning nu äntligen utgiven och är en fascinerande uppvisning. Musikaliskt är det oantastligt när det gäller innehållet. Det vet alla vi som har haft namnet Mickey Jupp i våra öron sedan det sena 70-talet. Musikaliskt blickar Jupp gärna tillbaka till slutet av 50-talet så vi kan med lite god vilja påstå att den här boxen sammanfattar hela rock'n'roll-historien.
   Boxen var så gott som färdigsammanställd redan i våras. Jag fick en förhandstitt på omslaget och kunde läsa Will Birchs utomordentliga liner notes som förklarar tidigare oklarheter och sedan förädlar verkligheten med sina ord. I samband med den nyheten for intresset för cd-boxar upp i taket och jag började inventera mina egna cd-boxar. Resultatet blev min följetong om bästa cd-boxar som publiceras på den här sidan varannan måndag.
   När jag nu med den luxuösa boxen i handen dissekerar innehållet, lusläser låtlistan mer ingående och kan greppa helheten blir jag i ärlighetens namn inte lika gränslöst upphetsad. Har man som jag genom åren samlat på sig åtskilliga återutgivningar av både Legend- och Mickey Jupp-album (på Repertoire) så blir "Kiss me quick..."-boxen en hel del upprepning. De unika detaljerna i boxen är ofta några ommixade eller editerade singellåtar som tidigare bara har varit tillgängliga på några vinylsinglar.
   Någonstans fanns väl tanken i våras att den här Mickey Jupp-boxen skulle kunna placera sig på min lista men den blev försenad, försenad och försenad innan den nu släpps.
   Will Birch, välkänd Kursaal Flyers/Records-trummis, journalist och författare, har skrivit en lång fantastiskt innehållsrik, spännande och intressant biografi om Mickey Jupps liv och musikaliska karriär. Tillsammans med ett stort antal memorabilia, gamla fotografier, Pete Frame-släktträd, pressreleaser, sammanfogar Birch historien på ett strikt, lättläst och kronologiskt sätt.
   Den musikaliska samlingen med låtar från 1969 till 1994 löper däremot inte i kronologisk ordning utan blir en blandad kompott med enstaka nedslag i en lång och intressant karriär. Men lite irriterande blir det ibland när låtar från 1979, 1972, 1978, 1970 och 1982 vid något tillfälle kommer efter varandra. Men å andra sidan blir boxen en musikaliskt spännande resa hit och dit i historien.
   70 låtar framstår som en omfattande samling kring en artists karriär men med en imponerande produktion över åtta album, inklusive tre album med gruppen Legend, och åtskilliga singlar fram till 1994 blir det blott kortfattade och tillfälliga nedslag i Mickey Jupps diskografi. Och då gäller det att ha tur med urvalet för att inte sakna de personliga favoriterna. Jag har i två fall blivit lyckligt "bönhörd" med två låtar som icke alls tillhör kategorin spektakulära pärlor utan är tämligen bortglömda parenteser men som för mig är nästan ouppnåeliga höjdpunkter.

"SCHOOL", FRÅN DEN MAGISKA förstasidan på "Juppanese", och "Daisy Mayes", från den blixtrande liveinspelningen på BBC 28 juni 1983, är mina egna russin i den här välsmakande kakan. Hade jag dessutom fått med "Foxfield junction", från Vertigo-samlingen "Heads together", hade jag gladeligen utropat boxen som Årets Julklapp.
   Bland de tidigare outgivna versionerna finns också en alternativvariant på "Brother doctor, sister nurse". Låten finns redan på den Gary Brooker-producerade andrasidan av "Juppanese" men det här är en annan inspelning med gitarristen Chris Spedding och gänget bakom och är enligt noteringarna här "oproducerad"...
   Två av Mickey Jupps allra mest kända låtar, "Switchboard Susan" och "Down at the doctors", finns givetvis med bland boxens 70 låtar. Här har de tacknämligt valt rockversionen av "Susan" från ovannämnda BBC-inspelningar före den sega Kevin Godley/Lol Creme-versionen från "Long distance romancer"-albumet. Jämförd med Dr Feelgoods rockvänliga arrangemang av "Doctors" har Jupp aldrig gjort någon spektakulär version av sin klassiker. De två varianterna här är som akustiska jam i studion som inte riktigt ger låten rockstatus.
   En gammal ITV-dokumentär från 1994, "Long distance romancer", är blott 25 minuter lång men sprängfylld med personliga intressanta detaljer. Vi får korta, tyvärr allt för korta, då aktuella och inspirerade livebilder där Jupp framför ett blixtrande band, med bland annat The Big Figure (Dr Feelgood) på trummor, levererar i låtar som "Switchboard Susan", "Don't talk to me" och "Brother doctor, sister nurse".
   Men framförallt får vi hans egna berättelser, några briljanta smakprov på låtar vid pianot bredvid inspelningsutrustningen eller på akustisk gitarr hemma, vackra naturbilder från omgivningen i Boot och ett ständigt tjatande om att han självkritisk är usel på både piano och gitarr. Men Wilko Johnson, som intervjuas, påstår motsatsen och är fylld av beundran för Mickey. "... is the best singer I've ever heard" tillägger han. Så sant.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (377)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (100)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2014 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Peter Alzen 21/07: Finns nån chans att få veta vilka de 38 för radion var? ...

Mikael Löwengren 8/07: Den släpptes faktiskt på kassett. Dock inte på LP. ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.