Blogginlägg

"A Salty dog"

Jag har under alla mina år som intresserad popfreak varit noga med detaljer. Jag kommer ihåg att jag skrev till Sveriges Radio på 60-talet och frågade vilka bandnamn som skrevs med ett The framför. Där någonstans 1966-1967 blev det plötsligt väldigt rörigt med gruppnamnen. Det var med ens inte lika givet hur namnen skulle skrivas. Och det gjorde mig otrygg och osäker. Cream var ett sånt namn, Procol Harum ett annat.
   Den senare gruppen är genom alla tider för de allra flesta förknippad med bara en enda låt, ”A whiter shade of pale”, men har så många fler klassiker på sitt samvete. Med Keith Reids sedvanligt personliga och väldigt udda texter som en viktig beståndsdel.
   Dagens låt ”A salty dog” var gruppens fjärde singel. En absolut värdig uppföljare till monsterlåtarna ”A whiter shade of pale”, ”Homburg” och den något mänskligare ”Quite rightly so”. Låten släpptes på singel (Regal Zonophone RZ 3019) i maj 1969 och blev några månader senare titellåt på Procol Harums tredje album. En skiva med ett genomgående tema i sina texter om legender och sjöhistorier.

”A whiter shade of pale” inleddes med de oförglömliga krumelurerna:
We skipped the light fandango
turned cartwheels 'cross the floor
I was feeling kinda seasick
but the crowd called out for more

Inledningen till mystiska “Homburg” var inte mindre gåtfull:
Your multilingual business friend
has packed her bags and fled
Leaving only ash-filled ashtrays
and the lipsticked unmade bed

Så kom “A salty dog” och skapade stämningar långt bort från den engelska försäljningslistan 1969. Efter fiskmåsskriken i inledningen, pianot och sedan det magiska stråkarrangemanget följer:
All hands on deck, we've run afloat! I heard the captain cry
Explore the ship, replace the cook: let no one leave alive!

Kom inte och påstå att Keith Reid är en simpel poplåtskrivare. Texten var inspirerad från en graffittitext på en bar i Boston: ” 'Good God skipper, we done run aground”. Det kanske var därför han var så tystlåten när jag en gång i tiden träffade honom på en pub i London.
   Singel- och albumomslaget är identiskt lika, en omarbetning av designen till ett cigarrettpaket. Målat av Dickinson, Keith Reids flickvän vid tillfället.
   Låten anses allmänt som Procol Harums allra starkaste. Producerades av organisten Matthew Fisher, stråkarrangemanget skrevs av sångaren Gary Brooker som sjunger låten helt underbart och ljuvligt soulfyllt. Så hade han också en bakgrund i engelsk rhythm & blues.
   Den kanske allra bästa versionen av ”A salty dog” spelade Procol Harum in live 18 november 1971 tillsammans med Edmonton Symphony Orchestra. En konsert som sedan resulterade i albumet ”Procol Harum Live” (1972).

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.