Blogginlägg från 2007-12-18
En sevärd och musikaliskt viktig antologi
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/12 2007.
THE WHO: Amazing journey (Universal)
The Who, en av de fem viktigaste engelska popgrupperna på 60-talet, får berätta sin historia över två långa dvd-skivor med en sammanlagd spellängd på runt fyra timmar. Det är inte bara kvantitet. Det är kvalitet också.
Den musikaliska historien om gruppen är mäktig men i dess framgångsrika spår följde både kaos, turbulens och ond bråd död. Efter dagens mått mätt borde vi ha kallat det
punk.
Det gör berättelsen enkel och intressant att återge i både bilder och ord. Och det finns många gamla filmer som dokumenterar gruppen. Bland annat den tidiga svartvita från Railway Hotel 1964 när de fortfarande hette The High Numbers.
Förutom medlemmarna är det managers, skivproducenter, vänner, familjemedlemmar och nuvarande rockstjärnor, bland annat Noel Gallagher, som berättar sina minnen, anekdoter och idoldyrkan av den legendariska gruppen. Som hade sin storhetstid på 60-talet med sin snärtiga pop och utfördes av tre musiker som alla var solister och en sångare av världsklass.
Deras enkla effektiva pop utvecklades till större koncept och rockopera. Där någonstans, några år in på 70-talet, tappade gruppen och dess låtskrivare Pete Townshend fokus som gjorde att gruppen musikaliskt tynade bort och till slut lades ned.
Dvd-produktion är stilmässigt perfekt. Från nålen som sjunker ned på vinylen till kapitlen som presenteras som låttitlar på en dubbel-lp. 60-talet är i centrum men givetvis är Keith Moons förutsägbara död och John Entwistles onödiga död viktiga detaljer.
Förutom den långa biografin finns bland annat här också minifilmer om varje medlem, en D A Pennebaker-dokumentär och High Numbers-filmen. En sevärd och musikaliskt viktig antologi.
/ HÃ¥kan
<< | December 2007 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: