Blogginlägg

Tillfällig parentes för Rickfors

Postad: 2015-04-10 07:55
Kategori: 80-talskonserter



1984 var en mellanperiod i Mikael Rickfors karriär. Samarbetet med sitt ytterst skickliga kompband hade resulterat i tre bra album, "Kickin' a dream" (1979), "Tender turns tuff" (1981) och "Blue fun" (1983), och åtskilliga turnéer. Men nu var han utan både skivkontrakt och kompband och gav sig ut på egen hand.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 18/5 1984.

MIKAEL RICKFORS
Lord Nelson, Örebro 16 maj 1984


Mikael Rickfors gör det många andra artister också gör för tillfället. Han förenklar och ger sig ut på turné själv med gitarr och rytmmaskin som komp. I Rickfors fall är det mer vågat än något annat fall för han har byggt upp ett enormt rykte som en stor konsertartist med sitt väl sammansvetsade band.
   Men Rickfors har en så pass egen profil och udda framtoning att absolut ingenting kunde gå fel med den rösten fast de flesta låtarna var covers och arrangemangen annorlunda.
   Mitt fördomsfulla hjärta gjorde ohälsosamma krumsprång när Rickfors presenterade rytmmaskinen. En apparat som skvallrade om otillräcklighet och många låtar fungerade precis lika bra utan mekaniska rytmer ty hans eget gitarrspel visade sig ha oanade kvalitéer.
   Av repertoarens tolv låtar var hälften originallåtar. Resten var en udda blandning lånade låtar från flera olika håll. Från det svarta Amerika (Percy Sledge och Otis Redding) till både J J Cale och Bee Gees. Och med sin souldränkta stämma hade Rickfors inga problem att gestalta låtarna med både känsla och kraft.
   Nuvarande konsertformatet är en tillfällig parentes i Rickfors rockkarriär och utan att direkt jämföra kunde jag ändå inte undgå att stundtals sakna hans täta kompband. Ibland verkade det som att även Rickfors själv hade de tankarna.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (434)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (225)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (127)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< April 2015 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30      

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...

Björn Stein 1/05: Instämmer helt med dig, hjärtat klarar knappt av att lyssna. Värdigt, tänker...

Håkan Gustafsson 29/04: Väldigt bra konsert! Jag inser alltid hur viktig Jalle Lorensson är för sound...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.