Blogginlägg

Säsong 14 på Håkans Pop i startgroparna

TIDEN GÅR, ÅREN GÅR OCH SÄSONGERNA på Håkans Pop avlöser varandra i ett högt tempo. Det är redan dags att inleda den 14:e säsongen i Håkans Pops historia. Besöksstatistiken på Håkans Pop har sedan starten för mer än sju år sedan ökat för varje månad och det stegrande intresset har naturligtvis påverkat ambitionen att bjuda på intressanta skriverier av både aktuell och retrospektiv art.
   Jag har förstått att efter förra helgens livebloggande från festivalen Folk at Heart i Örebro har sidan fått många nya läsare och det kanske är på sin plats att göra en sammanfattning på vad jag sysslar med under rubriken Håkans Pop.
   Mitt bloggande inleddes i slutet på 2007 i sammanslutningen Kollegiet där långa krönikor med musik som minsta gemensamma nämnare fick mitt skrivande att blomstra. Det gränslösa utrymmet gav oerhörda möjligheter att utveckla tankar i informativ text och hänfört gräva på djupet i den både personliga och musikaliska historien. En av de första texterna i december 2007 handlade om det brutala mordet på John Lennon 27 år tidigare, minut för minut beskrev jag händelseförloppet den där fatala natten i New York 1980 och de fem skotten som skulle förändra musikhistorien för all framtid.
   Ni kan läsa hela artikeln här.
   Artiklarna på Kollegiet, som numera också finns tillgängliga på Håkans Pop, fortsatte under hela våren 2007 och där fick jag möjlighet att vältra mig i smala men entusiastiska ämnen om artister som inte uppmärksammas speciellt mycket i vanliga medier. Därför skrev jag exempelvis om Mickey Jupp, ställde en fråga till Mona Sahlin , förklarade mitt förhållande till Kent , berättade mina minnen av Steve Marriott och beskrev Carla i skuggan av sin bror Plura. Bland annat, bland mycket annat.
När Kollegiet gick i graven sommaren 2007 bestämde jag mig för att starta en egen blogg, Håkans Pop, där jag tänkte fortsätta skriva mina spridda skriverier utan några som helst linjer eller struktur. Bara spontant uppmärksamma vad som kom i min väg.
   Men jag bestämde rätt snart hösten 2007 att jag förutom planlösa funderingar också regelbundet ville hålla mig till bestämda ämnen, kategorier i en sorts följetong som skulle löpa vecka efter vecka. Inte så sällan hade mina kategorier en tillbakablickande prägel.

PREMIÄRÄMNET PÅ HÅKANS POP hösten 2007 blev listan över 80-talets bästa album. Det grovt förtalade decenniet behövde i min mening en musikalisk upprättelse. Därför graderade jag mina 80-talsfavoriter från nr 50 till nummer 1. Inledde serien med Paul McCartneys skiva 1989 och premierade i maj 2008 den här skivan som min nummer ett.
   Att gradera 80-talet blev huvudambitionen under säsong 1 och 2. När jag hösten 2008 tog ny sats på Håkans Pop blev det genomgående ämnet något helt annat: Skivbolaget Stiff, där jag återigen rangordnade mina favoriter och den här gången handlade det om de 32 bästa singlarna på Stiff. Ett hjärtligt återbesök bland alla mina favoriter på ett engelskt och numera kultförklarat skivbolag. Där jag i april 2009 kunde utropa den här singeln som min tveklöst största favoritsingel på Stiff.
   Samtidigt hösten 2008 gjorde två andra kategorier premiär på Håkans Pop. Dels en hel ograderad serie med favoritartister som jag genom åren hade kommit att älska, från John Holm via Warren Zevon till Jackson Browne för att bara ge några få exempel, och dels en kategori med så kallade tributeskivor, där olika artister hyllar sina favoriter, och jag inledde med att skriva om "Plura 50" som är en av de bästa i hela genren. Ni hittar kategorierna under rubrikerna "Mina favoriter" och "Tribute-skivor" i spalten till höger.
   Hösten 2009 började jag koncentrera mig på det musikdecennium som ligger mig kanske närmast hjärtat av all musik, 70-talet. Och jag gjorde det i en stor och lång omfamning som skulle sträcka sig ända fram till våren 2011. I en graderad lista på hela 70 favoritalbum kunde jag då efter mycket vånda och beslutsångest välja "Darkness on the edge of town" som min bästa 70-talsskiva.
   2008 gjorde två andra skivkategorier entré på Håkans Pop där jag ville sätta strålkastarljuset på alla Soundtracks och Coverskivor, med artister som ägnade hela album åt enbart covers. Både Tribute-skivor, Soundtracks och Coverskivor (se kategorierna till höger) har sedan dess regelbundet fått sin uppmärksamhet på Håkans Pop.

EFTER DEN LÅNGA OCH MÄKTIGA genomgången av mina 70-talsskivor tog jag hösten 2011 tillfälligt paus från det intressanta jobbet att gradera skivor och siktade istället in mig på konserter, att rangordna mina allra bästa konsertupplevelser. Ett minst sagt älskvärt projekt som slutade med att jag i maj 2012 kunde berätta att den här konserten är mitt livs största konsertminne.
   Vid sidan av de återkommande kategorierna Soundtracks, Coverskivor och Tributeskivor har jag också, tillsammans med min vän, Lasse Kärrbäck, samlat ihop kompletta diskografier kring intressanta namn som Brinsley Schwarz, Ian Gomm, Nick Lowe och Will Birch. Artiklar som ni hittar under kategorin Diskografier.
   Efter den totala konsertgenomgången 2011-2012, som sommaren 2012 följdes av en liten lista på konserthöjdpunkter på Rockmagasinet (Örebro) under 80-talet, var jag hösten 2012 tillbaka i vinylgenerationen. Då valde jag att avslöja mina 100 bästa singlar i en lista där jag ratade de mest uppenbara hitsen och ville gräva mig djupare ned hos de mindre kända och exklusiva favoriterna. Därför kunde jag i maj 2013 med stolthet utropa Big Heat-singeln "Watch me catch fire" som min personliga nummer ett. Hela listan hitter ni under "Singlar 100-1"-kategorin till höger.
   Från i höstas och just nu går jag igenom mina 90-talsfavoriter av album och imorgon avslöjas nummer 18 på min rangordnade lista av 36 skivor.
   Under tiden som Håkans Pop har existerat på nätet har publicerar jag regelbundet mina aktuella recensioner som förekommer i Nerikes Allehanda. Jag har också fyllt på arkivet med gamla recensioner från 70-, 80- och 90-talet. Det arkivet utökas kontinuerligt och i konsertlistan "Mina konserter", under fliken ovan till höger, återfinns länkar till alla publicerade konsertrecensioner.

Välkomna alla nya som gamla Håkans Pop-läsare till en ny spännande säsong med förhoppningsvis intressanta och läsvärda artiklar från idag, igår och flera decennier tillbaka.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.