Blogginlägg från 2014-01-24

Roxette fick isen att töa

Postad: 2014-01-24 07:54
Kategori: 90-talskonserter

"Join the joyride! world tour" var Roxette-turnén som följde upp duons tredje album "Joyride" som släpptes på våren 1991. Turnépremiär i Helsingfors 4 september och Karlskogaspelningen var tredje konserten på den långa turnén som med flera avbrott sträckte sig fram till maj 1992. Då hade de besökt världsdelarna Europa, Nordamerika, Centralamerika och Sydamerika.
   Kompet bakom Per och Marie var precis detsamma som på skivan plus körsångerskan Vicki Benckert.
   Kanadensiska gruppen Glass Tiger, aktuella med albumet "Simple mission", var förband på turnén men gjorde inget större intryck.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/9 1991.

"Join the joyride! world tour"
ROXETTE
GLASS TIGER
Nobelhallen, Karlskoga 7 september 1991


Det blåser kring Roxette. Det var en grupp i rejäl medvind som kom till Karlskoga och Nobelhallen i lördags för sin tredje konsert på en turné som väntas pågå över ett år framåt! Det var Marie Fredrikssons kväll och stundtals sjöng hon så isen smälte.
   Produktionen och showen är givetvis den mest påkostade som någon svensk artist eller grupp haft och nog hade jag väntat mig något häftigt. Jag fick det dubbla.
   Jag tänker inte så mycket på bomberna, explosionerna och tomteblossen. Det var de sofistikerade strålkastarna, de många färgkombinationerna och den tredimensionella känslan som tog andan ur mig.
   Visuellt och ljudmässigt en femstjärnig show. En i alla detaljer smakfull underhållning. Med så starka ljus- och ljudchocker att även den publik, som i Nobelhallen, förvandlades till en viskande massa i de många allsångsstunderna.
   På skiva är Roxette Per Gessles idéer och tankar till 95%. På scen var det till minst lika stor del Marie Fredrikssons förtjänst att Roxette har chanser att besegra världen även som livegrupp.
   Gessles texter har inga djupsinnigheter men Maries uttrycksfulla röst suddade bort alla tvivel. Varje gest, varje pose kändes både naturlig och betydelsefull.
   Det var Maries närvaro som gjorde "Spending my time", "It must have been love" och "Excited" till så mycket större attraktion på scen än på en tillplattad skiva.
   Vi ska inte heller glömma de lugnare, mer akustiska inslagen i konserten, "Watercolours in the rain" och de nyarrangerade "Paint" och "Things will never be the same".
   Då har jag nämnt det bästa och mest udda på lördagskvällens Roxette-konsert.
   För de riktigt hängivna Roxette-fantasterna var säkert varje låt en ny höjdpunkt. Och få artister kan rada upp så många hits på kort tid (en timme och 45 minuter) som Roxette.
   Duons senaste USA-hit "Fading like a flower" kom redan som tredje låt och hade mer muskler och mindre amerikansk radio. Annars är det tunga, bedövande, hårdrocksinfluerade soundet som ska besegra USA i vår. Som också, inte oväntat, fick den bästa responsen i Nobelhallen.
   "Joyride", titellåt på både album och turné, kom först bland extralåtarna och fick mindre uppmärksamhet än jag väntat mig. Avslutningen var maffig och mänsklig med "Listen to your heart" och den annorlunda bra "Perfect day" med dragspel och allt, I en helt upplyst hall.
   Det var då vi upptäckte att isen smält under våra skor. Av värmen från de enorma strålkastarna eller Marie Fredrikssons hjärtevärmande röstresurser återstår för experterna att försöka analysera.

Pelle Alsing (drums, percussion)
Vicki Benckert (backing vocals, accordion, electric guitars, mandolin)
Anders Herrlin (bass)
Jonas Isacsson (electric guitars)
Clarence Öfwerman (keyboards)
Staffan Öfwerman (backing vocals, keyboards, percussion)

Låtarna:
Hotblooded
Dangerous
Fading like a flower
Church of your heart
Sleeping single
Spending my time
Watercolours in the rain
Paint
Knocking on every door
Wait
Big L
Things will never be the same
It must have been love
Dressed for success
Soul deep
The look

Extralåtar
Excited
Joyride
Listen to your heart

Extra extralåt
Perfect day

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (396)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (216)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (105)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2014 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.