Blogginlägg

Singlar#58: CARE

CARE: Flaming sword (Arista, 1983)

LIVERPOOL VAR INTE BARA BEATLES OCH ECHO & THE BUNNYMEN. I stadens rika musikliv fanns också en liten duo i början på 80-talet med det anspråkslösa namnet Care som gjorde några alldeles förbaskat fina poplåtar. Dock utan att hamna på några listor. Men duon hade en mycket kort existens med bara tre singlar och ett outgivet album på sitt samvete.
   21 mars 1980 var en stor London-dag i mitt liv. Då träffade och intervjuade jag Ian Broudie på skivbolaget Phonogram på förmiddagen, efter en tripp till Dean Street och Good Earth Studios intervjuade jag soloaktuelle Philip Lynott på eftermiddagen för att på kvällen se Wreckless Eric uppträda och sedan intervjua Eric Goulden.
   Vid den här tidpunkten var Broudie, om vi just nu koncentrerar oss på honom, medlem i Original Mirrors som jag kvällen innan hade sett uppträda på Marquee. Med tanke på Broudies bakgrund i kultförklarade band som Big In Japan, Opium Eaters och The Secrets, hans flitiga erfarenhet som producent och senare den kommersiella triumfen med Lightning Seeds framstår Broudie-mötet som den dagens mest exklusiva.
   Live var Original Mirrors, där Broudie spelade gitarr och var en av två låtskrivare, ett mycket intressant band men på skiva markant mycket mer ordinära och deras historia med två album och några singlar blev en mäktig parentes i engelsk pophistoria. Även Care, gruppen/duon (svårdefinierat), tillhör väl samma parentes men två av deras tre singlar, som jag äger i dess 12"-format, är låt- och soundmässigt mycket intressanta och just här 1983-84 grundlägger väl Broudie sina oerhörda popinfluenser som sedan skulle blomstra i full kommersiell frihet på Lightning Seeds skivor i slutet på 80-talet.
   Keyboardkillen Paul Simpson, Broudies kollega i Care, kom närmast från Wild Swans men hade en minst lika lång lista på grupper han hade spelat med. Från Industrial Domestic via A Shallow Madness till Teardrop Explodes.
   "Flaming sword", på duons andra singel, var den låt av Care som var närmast en kommersiell framgång. Inspelad i stora fina Air Studios på Oxford Street, precis som alla andra publicerade Care-låtar, låter det givetvis alldeles utmärkt om både produktion, arrangemang och instrument. Jag hör både mörka blåsinstrument, en tin whistle och ett framträdande piano men allt kan också vara syntar och/eller elektroniska maskiner också. Men förvisso är det poppigt, melodiskt och vackert.
   B-sidorna på min 12":a, "Miséricorde" (ordinarie 7"-b-sida) och "On the white cloud", är dock inte så mycket att skriva hem om. Instrumentala och lite skissmässiga låtar. "Miséricorde" är till och med så fantasilös att det är a-sidan som upprepas instrumental men hälften så långsam. Och "On the white cloud" har filmiska undertoner och nästan en kyrklig prägel.
   Första singel-a-sidan med Care, "My boyish days", producerades av det rutinerade hitparet Clive Langer/Alan Winstanley. Resten av duons låtar är producerade av Ian Broudie under pseudonymen Kingbird. Broudie hade ju redan inlett sin flitiga producentbana med att producera Echo & the Bunnymens första skivor under just det namnet.
   Efter Cares tre singlar sprack duon 1984. Simpson gick tillbaka till White Swans och Broudie satsade ännu mer på producentjobbet under många år innan hans nästa grupp Lightning Seeds skulle bli hans livs största kommersiella framgång.
   Skivomslaget ovan är designat av Gary Jones.

A-sidan (extended version):


B-sidan:


/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.