Blogginlägg
Singlar#58: CARE
CARE: Flaming sword (Arista, 1983)
LIVERPOOL VAR INTE BARA BEATLES OCH ECHO & THE BUNNYMEN. I stadens rika musikliv fanns också en liten duo i början på 80-talet med det anspråkslösa namnet Care som gjorde några alldeles förbaskat fina poplåtar. Dock utan att hamna på några listor. Men duon hade en mycket kort existens med bara tre singlar och ett outgivet album på sitt samvete.
21 mars 1980 var en stor London-dag i mitt liv. Då träffade och intervjuade jag Ian Broudie på skivbolaget Phonogram på förmiddagen, efter en tripp till Dean Street och Good Earth Studios intervjuade jag soloaktuelle Philip Lynott på eftermiddagen för att på kvällen se Wreckless Eric uppträda och sedan intervjua Eric Goulden.
Vid den här tidpunkten var Broudie, om vi just nu koncentrerar oss på honom, medlem i Original Mirrors som jag kvällen innan hade sett uppträda på Marquee. Med tanke på Broudies bakgrund i kultförklarade band som Big In Japan, Opium Eaters och The Secrets, hans flitiga erfarenhet som producent och senare den kommersiella triumfen med Lightning Seeds framstår Broudie-mötet som den dagens mest exklusiva.
Live var Original Mirrors, där Broudie spelade gitarr och var en av två låtskrivare, ett mycket intressant band men på skiva markant mycket mer ordinära och deras historia med två album och några singlar blev en mäktig parentes i engelsk pophistoria. Även Care, gruppen/duon (svårdefinierat), tillhör väl samma parentes men två av deras tre singlar, som jag äger i dess 12"-format, är låt- och soundmässigt mycket intressanta och just här 1983-84 grundlägger väl Broudie sina oerhörda popinfluenser som sedan skulle blomstra i full kommersiell frihet på Lightning Seeds skivor i slutet på 80-talet.
Keyboardkillen Paul Simpson, Broudies kollega i Care, kom närmast från Wild Swans men hade en minst lika lång lista på grupper han hade spelat med. Från Industrial Domestic via A Shallow Madness till Teardrop Explodes.
"Flaming sword", på duons andra singel, var den låt av Care som var närmast en kommersiell framgång. Inspelad i stora fina Air Studios på Oxford Street, precis som alla andra publicerade Care-låtar, låter det givetvis alldeles utmärkt om både produktion, arrangemang och instrument. Jag hör både mörka blåsinstrument, en tin whistle och ett framträdande piano men allt kan också vara syntar och/eller elektroniska maskiner också. Men förvisso är det poppigt, melodiskt och vackert.
B-sidorna på min 12":a, "Miséricorde" (ordinarie 7"-b-sida) och "On the white cloud", är dock inte så mycket att skriva hem om. Instrumentala och lite skissmässiga låtar. "Miséricorde" är till och med så fantasilös att det är a-sidan som upprepas instrumental men hälften så långsam. Och "On the white cloud" har filmiska undertoner och nästan en kyrklig prägel.
Första singel-a-sidan med Care, "My boyish days", producerades av det rutinerade hitparet Clive Langer/Alan Winstanley. Resten av duons låtar är producerade av Ian Broudie under pseudonymen Kingbird. Broudie hade ju redan inlett sin flitiga producentbana med att producera Echo & the Bunnymens första skivor under just det namnet.
Efter Cares tre singlar sprack duon 1984. Simpson gick tillbaka till White Swans och Broudie satsade ännu mer på producentjobbet under många år innan hans nästa grupp Lightning Seeds skulle bli hans livs största kommersiella framgång.
Skivomslaget ovan är designat av Gary Jones.
A-sidan (extended version):
B-sidan:
/ HÃ¥kan
Singlar#59: DAVID RUFFIN
Singlar#57: BRINSLEY SCHWARZ
<< | Januari 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: