Blogginlägg

Något visst med Örebro

1979 var den engelska gruppen City Boys stora år. Gjorde bland annat två turnéer i Sverige. Min recension nedan är en blandning av intervju/recension. På eftermiddagen innan konserten träffade jag bandet för intervju på Teatergrillen under Hotell Bergsmannen där de bodde.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/9 1979.

CITY BOY
Konserthuset 8 september 1979

Så var den engelska gruppen City Boy tillbaka i staden. Bandet var här för drygt ett halvår sedan och återvände nu på lördagen för ännu en konsert som ingår i deras veckolånga Sverigeturné. Ett ömsesidigt återseende. Hos publiken är de populära och själva gillar de Örebro mer än något annat.
   - Den här stan är något speciellt. Förra gången vi var var här hade Örebro den först utsålda konserten och såvitt jag vet har biljetterna sålts snabbt även nu, berättar managern och allt-i-allo Ralph Simon för mig när jag träffar honom och några gruppmedlemmar på deras hotell några timmar före konserten. När han sedan får veta att biljetterna var slut på tre dagar undrar hamn varför dert inte planerades en extrakonsert. En febril aktivitet sattes igång på lördagseftermiddagen för att lägga in en extrakonsert efter turnén nästa vecka. Men, för alla ni som missade konserten, blev det sent på kvällen klart att det hela sprack av rent praktiska skäl. Men den goda tanken fanns…
   Senaste albumet ”The day the earth caught fire” säljer bra i Sverige trots negativa recensioner. På den just offentliggjorda försäljningslistan klättrar de tre platser till nummer 6 den här veckan.
   - Det är ju fantaatiskt säger Ralph och sångaren Lol Mason i kör. Och den siffran grundar sig på försäljningen innan deras turné började.
   Varför valde ni just Bahamas som inspelningsplats, Lol?
   - De har en berömd studio där många artister har spelat in. Dire Straits, Stones med flera. Men naturligtvis också för vädret. Vi var där i tre månader – sol varenda dag.
   Den här turnén är deras första sedan förra gången de besökte Sverige. Semester och studiojobb har tagit nästan all tid så någon ny scenshow har de inte hunnit repetera.
   Ändå byggdes hela showen upp av de nya låtarna och de hann med fem låtar från senaste skivan, bland annat det ambitiösa(!) temat ”Ambition”.
   Det tuffa scensoundet finns numera också på gruppens skivor. Så det var med förkärlek de valde rockiga nummer som ”Bad for business”, ”Dear Jean” och ”Cigarettes” på konserten. Allra populärast var givetvis slagnumret ”5 7 0 5” som fick den lördagsstimmiga publiken på fötter.
   City Boy är en melodiös hårdrockande grupp. Skriver identifierbara låtar som trots hög volym och tuffa inramningar på scen aldrig förlorade sitt fotfäste hos den medvetna publiken. Där finns också duktiga musiker, där gitarristen Mike Slamer har en större huvudroll än tidigare, och två bra sångare i Lol Mason, stor och stadig, och Steve Broughton, liten och kvick.
   Bland extralåtarna håller ”Dinner at the Ritz” på att växa ut till en jätte, en av deras allra bästa. Där de spårade in på ”Over the rainbow” och Slamers gitarr fick bra utrymme. Ytterligare ett extranummer var oundvikligt, den oplanerade men populära ”Hap-ki-do-kid”.
   Publiken älskade City Boy.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.