Blogginlägg

Brinsley-gruppen var eftertraktade kompmusiker

Bandet Brinsley Schwarz var, både som helhet och enskilda musiker, under sin existens mellan 1969 och 1975 eftertraktade killar i kompet på åtskilliga skivor med andra artister och grupper. Jag har lyssnat närmare på tre skivor med Ernie Graham, Frankie Miller och Dave Edmunds där hela bandet förekommer som komp. Och längst ned har jag listat samtliga skivor där en eller flera Brinsley-medlemmar har funnits med under skivinspelningarna.

ERNIE GRAHAM: Ernie Graham (Liberty, 1971)
Ernie var nordirländare och en gång medlem av gruppen Eire Apparent som var mest känd för att Jimi Hendrix producerade gruppens enda skiva, ”Sunrise”. På den här skivan kompas Ernie av både hela Brinsley Schwarz och Help Yourself (som han senare blev medlem i) och hans manager, den i sammanhanget inte helt okände Dave Robinson, har producerat.
   En förvånansvärt blandad kompott låtar. Från exakt Dylan-influerade "Sebastian", poppiga låtar och oerhört typiska The Band-arrangemang till ren och skär irländsk folkmusik.

FRANKIE MILLER: Once in a blue moon (Chrysalis, 1972)
Det här är en kanonskiva och kanske den bästa skiva som bandet Brinsley Schwarz varit inblandad i, inklusive deras egna. Den skotske sångaren och låtskrivarens debut där han visar prov på både det ena och det andra. Allt från soul och tillbakalutad rock till typisk pubrock.
   Brinsleys komp är inte oväntat både proffsigt och tillbakahållet. Skivan kan mycket väl vara Millers allra bästa, där personligheten lyser starkare än på alla senare skivor. Just vid den här tiden fick väl Frankie stå i skuggan av Rod Stewart, en annan hes och framträdande stämma, men jag är övertygad om att en låt som ”Ann Eliza Jane” med lite tur kunde ha blivit lika stor som ”Maggie Mae”.

DAVE EDMUNDS: Subtle as a flying mallet (RCA, 1975)
Edmunds andra soloskiva är huvudsakligen riktigt soloproducerad med sig själv på de flesta instrument. Men det finns undantag. Frånsett några spridda hjälpmusiker som Pique Withers (senare känd som Pick Withers i Dire Straits), Bob Andrews och Nick Lowe är det hela Brinsley Schwarz som kompar på de två livespåren, traditionellt rockiga ”Let it rock” och bluesiga ”No money down”, båda skrivna av Chuck Berry, inspelade på Top Rank, Cardiff 19 juni 1974. Dynamiskt och tätt komp där Brinsley-gruppen gör sitt bästa för att följa med i Edmunds rock’n’roll-svängiga sound. Trummisen Billy Rankin kunde inte medverka på turnén med anledning av bruten tumme och ersattes då av just Pick Withers.

Ett stort tack till Lasse Kärrbäck för info och bilder.

Övriga skivor med Brinsley-folk i kompet:
COLIN SCOT: Colin Scot (1971) Brinsley Schwarz+Billy Rankin
LEIGH STEPHENS: Cast of thousands (1971) Bob Andrews
CENTIPEDE: Septober energy (1971) Billy Rankin
CHILLI WILLI & THE RED HOT PEPPERS: Kings of the robot rhythm (1972) Bob Andrews+Nick Lowe+Billy Rankin
KEITH CROSS & PETER ROSS: Bored civilians (1972) Nick Lowe
AL STEWART: Orange (1972) Bob Andrews+Brinsley Schwarz
CHILLI WILLI & THE RED HOT PEPPERS: Bongos over Balham (1974) Bob Andrews
DUCKS DELUXE: Ducks Deluxe (1974) Bob Andrews
AL STEWART: Past, present and future” (1974) Bob Andrews
DR FEELGOOD: Down by the jetty (1975) Bob Andrews+Brinsley Schwarz

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.