Blogginlägg

Covers: John Lennon

Postad: 2009-12-09 07:55
Kategori: Cover-skivor

JOHN LENNON: Rock'n'roll (Apple, 1975)

John Lennons coverskiva från 1975 är självklart given i min covers-kategori och när ska den presenteras om inte idag. Det är idag exakt 29 år sedan Lennon sköts ihjäl utanför sitt hem Dakota i New York. Det var på kvällen New York-tid 8 december det hände men här i Sverige var det morgon och 9 december när vi nåddes av den chockartade nyheten.
   Jag har detaljerat beskrivit den tragiska händelsen i den här artikeln och just den här morgonen varje år är det alltid lika sorgligt och vemodigt att minnas tillbaka. Då kan det hjälpa med att spela ”Rock’n’roll”, coverskivan vars inspelningar har blivit mytomspunna i decennier efteråt.
   Vi kan påstå att idén till den här skivan uppstod när Lennon skrev ”Come together” i slutet på 60-talet. Han tog sig nämligen friheten att låna två textrader från Chuck Berrys ”You can’t catch me” och blev också stämd för det och förlorade målet 1973 i en förlikning. Vilket innebar att han lovade att spela in ytterligare tre coverlåtar från samma förlag till sin nästa skiva. Det var då ”Rock’n’roll” gick från idé till handling och producenten Phil Spector var en nyckelperson i projektet.
   Spector valde låtar, musiker och studio och under den första inspelningsperioden, hösten 1973, befann sig Lennon på den amerikanska västkusten på självvald distans, även kallad ”The lost weekend”, från hustrun Yoko Ono i New York. Dagarna var fyllda av droger, röj och party och tiden i A&M Studios i Los Angeles var inte mindre turbulent ty Lennon ägnade sig lika mycket åt fest som att spela in sin nya skiva.
   Historierna om incidenter i studion är legendariska och kulminerade en natt med ett skott i studiotaket från Spectors pistol. Phil Spector var inte med och festade med de övriga artisterna och musikerna under inspelningen men var ändå långtifrån stabil i sitt psyke. Vi har ju hört om hans vapenarsenal under många år och det resulterade till slut med ett långt känt fängelsestraff som han avtjänar just nu.
   Det skottet i taket innebar först att inspelningarna flyttades till Record Plant West men sedan försvann Spector med inspelningstejperna och förutom några absurda uttalanden från Spector som påstod att studion hade brunnit ned, att hans hus var omringat av polis och att han hade råkat ut för en allvarlig bilolycka såg det ut som alla inspelningar var förlorade.
   Då började Lennon spela in en ny skiva med originallåtar, ”Walls and bridges”, som inleddes innan ”Rock’n’roll”-inspelningarna plötsligt dök upp igen. Men Lennon avslutade de nya inspelningar innan han återupptog ”Rock’n’roll”-projektet ett år efter de ursprungliga Spector-inspelningarna. Nu i New York och under betydligt mer professionella förhållanden.
   Skivan som kom ut i februari 1975 innehöll inte så många Phil Spector-producerade spår fast jämför man soundet från de tre låtarna med alla spår som Lennon själv producerat påminner de om varandra. Ett maffigt, fullt arrangerat rocksound med massor av nästan uteslutande 50-talslåtar. Lennon hade ju i alla sammanhang en rå, grym och respektlös röst men den försvinner ibland i alla lager av gitarrer, blåsarrangemang och körer. Ändå är ”Rock’n’roll” en legendarisk skiva inte minst med tanke på att det var Lennons sista inspelningar som rockartist. Han skulle ju snart dra sig tillbaka, bli pappa och dyka upp i en betydligt mjukare prägel 1980.
   Det finns några låtar på skivan som höjer sig över mängden. ”Stand by me”, som mycket riktigt blev en singel från skivan, är en mäktig ballad som Lennons lyfter till en ny nivå. ”You can’t catch me” är också mycket intressant med tanke på ovannämnda stämningsansökan och det låter som Lennon vill göra låten så långt från Chuck Berry som möjligt och så nära ”Come together” som det går. Buddy Hollys ”Peggy Sue” är också en nivå högre än någon annan version jag har hört. Ett otroligt driv i trummor och akustiska gitarrer och här sjunger Lennon på topp.

   Låtarna:
   1. Be-Bop-A-Lula (Gene Vincent/Sheriff Tex Davis)
   1956. Egentligen skriven av Vincent tillsammans med Donald Graves men Vincents manager köpte ut Graves rättigheter och satte sig eget namn där. Singel (Capitol F 3450) med Gene Vincent & the Blue Caps.
   2. Stand By Me (Ben E. King/Elmo Glick)
   1961. Singel (Atco) med Ben E King. Glick var en pseudonym för låtskrivarteamet Jerry Leiber/Mike Stoller.
   3. Medley: (a) Rip It up (Robert Blackwell/John Marascalco) (b) Ready Teddy (Robert Blackwell/John Marascalco)
   1956. Båda låtarna Little Richard-singlar (Speciality).
   4. You Can't Catch Me (Chuck Berry)
   1956. Chuck-singel (Chess).
   5. Ain't That a Shame (Antoine Domino/Dave Bartholomew)
   1955. Singel (Imperial) med Fats Domino.
   6. Do You Wanna Dance (Robert Freeman)
   1958. Singel (Jubilee) med låtskrivaren Bobby Freeman.
   7. Sweet Little Sixteen (Chuck Berry)
   1958. Chuck-singel (Chess).
   8. Slippin' and Slidin' (Richard Penniman/Edwin J. Bocage/Albert Collins/James Smith)
   1956. Little Richard-singel (Speciality)
   9. Peggy Sue (Jerry Allison/Norman Petty/Buddy Holly)
   1957. Holly-singel (Coral)
   10. Medley: (a) Bring It on Home to Me (Sam Cooke)/Send Me Some Lovin' (Lloyd Price/John Marascalco)
   1961/1957. Singel (RCA) med låtskrivaren Cooke/Singel (Brunswick) med The Crickets.
   11. Bony Moronie (Larry Williams)
   1957. Singel (Speciality) med låtskrivaren Williams.
   12. Ya Ya (Morgan Robinson/Lee Dorsey/Clarence Lewis)
   1961. Singel (Fury) med Lee Dorsey.   
   13. Just Because (Lloyd Price)
   1957. Singel (Kent) med låtskrivaren.

   Bonuslåtar:
   14. Angel baby (Rose Hamlin)
   1960. Singel (Highland) med Rosie & the Originals.
   15. To know her is to love her (Phil Spector)
   1958. Ursprungligen "To know him is to love him". Singel (Dore) med The Teddy Bears.
   16. Since my baby left me (Arthur Crudup)
   1946. Ursprungligen "My baby left me". Singel (RCA) med låtskrivaren.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2009 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.