Blogginlägg

"American life"

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/5 2003.

MADONNA
American life
(Maverick/Warner Bros)

Rock. Denna kvinna är ett mysterium och ett alldeles bedårande geni. Förmodligen är det den kombinationen som gör Madonna så unik, så personlig och så musikaliskt stark bland världens sångerskor.
   Jag minns att jag någon gång i mitten på 90-talet recenserade en Madonna-skiva och upplevde den som tråkigt allmängiltig med otäckt förutsägbara danslåtar.
   Men något hände på slutet av 90-talet. Plötsligt började hon samarbeta med spännande ljudkonstnärer, först William Orbit och nu den franske dansmusikproducenten Mirwais Ahmadzai, och utarbeta ett helt eget mönster. Där allt gränsar både till pop, dansmusik, groove, rock, rap, techno och radioballader. Hennes musik är kort sagt gränslös.
   Där någonstans blir Madonna så intressant att det antingen stör eller blir hypnotiskt. Jag tillhör tveklöst den senare kategorin.
I min värld, där jag är uppfostrad på grundmurat jordnära pop och rock, borde det inte fungera att göra arrangemang på bara gitarr, ofta akustisk, och programmeringar. Men Madonna-Mirwais struntar i konventionerna och har lyckats tillverka minst en handfull starka melodier och ännu fler inspirerade och rent magiska arrangemang.
   De skruvar ljudet, de förvränger rytmerna, ger technoljudet en elak behandling och är på ett strålande upptäckarhumör. Utan fulländade låtar som "Intervention", "Nothing fails", "Nobody knows it", "Hollywood" och titellåten hade kanske det här explosiva ljudet bara blivit en fulsnygg ridå men nu lever "American life" på alla plan.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.