Blogginlägg

STIFF#11: Graham Parker

Postad: 2009-01-26 07:53
Kategori: Stiff


GRAHAM PARKER: Stupefaction/Women in charge (Stiff BUY 72)
Release: 2 maj 1980


Det är ofta tillfälligheter, att man träffar rätt man på rätt plats, som resulterar i skivkontrakt och att artisten hamnar på ett visst skivbolag. När Graham Parker 1980 hamnade på Stiff var det en fem år lång och genomgående logisk historia som gjorde att han till slut fick sin manager som skivbolagschef.
   Den spektakulära historien tog sin start tidigt 1975 när den då 24-årige före detta bensinstationsarbetaren Graham Parker kom till Dave Robinsons enkla 8-spårs inspelningsstudio som var belägen i puben Hope & Anchors fastighet på Upper Street i norra London. Robinson ägde vid tillfället puben och var manager för flera artister.
   Inspelningarna resulterade i en anmärkningsvärd demo, inspelad med tre musiker (Paul Bailey, gitarr, Paul Riley, bas, och Dave Otway, trummor) som slumpmässigt fanns på plats just då, och Robinson och Parker blev därmed ett team resten av 70-talet.
   Demon hamnade, med Robinsons hjälp, på radiomannen och BBC Radio Londons presentatör Charlie Gilletts bord och låten ”Between you and me” spelades i hans radioprogram Honky Tonk 11 maj 1975.
   Skivbolagsmannen Nigel Grainge på Phonogram hörde sändningen, ringde direkt till Gillett och i juli 1975 skrev Parker skivkontrakt med bolaget och Robinson blev naturligt hans manager. Parker debuterade 1976 med ”Howlin’ wind” och följde samma år upp med ”Heat treatment” och resten är – historia.
   När Parker skivdebuterade existerade inte Stiff Records så fram till 1979 gavs hans skivor ut på Vertigo-etiketten under ett kontrakt som både Parker och Robinson var alltmer missnöjda med. Därför blev det i slutet av 1979 mer än naturligt att Parker skrev på för Robinsons skötebarn Stiff.
   Ändå medverkar Parker första gången på en Stiff-skiva redan i april 1977. På samlingsskivan ”A bunch of Stiff Records” ligger Parkers ”Back to schooldays” (identisk med inspelningen från ”Howlin’ wind”) som hemligt sista spår på skivans förstasida.   
   Musikaliskt var Parker 1980 paradoxalt nog vid tillfället inne i ett amerikaniserat sound och ny skivproducent blev Jimmy Iovine som då var mest känd för skivorna med Bruce Springsteen och Tom Petty. Och kompbandet The Rumour var på väg ut.
   Pianisten Bob Andrews hade redan lämnat och var på albumet ”The up escalator” ersatt av studioräven Nicky Hopkins, Peter Wood och E Street-medlemmen Danny Federici. På videon nedan, och nu är vi framme vid första singeln ”Stupefaction” från albumet, är det Hopkins på piano.
   Apropå keyboardskillar står ovan nämnda tre killar namngivna på omslaget till albumet men på singelomslaget till ”Stupefaction” står det, helt oförklarligt, David Sancious som organist. En annan tidigare E Street-medlem alltså. Mycket märkligt.
   Parker hade i sedvanlig ordning skrivit låten som fått en titel som i stort sett är oöversättlig och väldigt svårförklarad. Jag har hittat en engelsk beskrivning: “Stupefaction is the action of stupefying; making dull or lethargic”, som inte gör någon, allra minst undertecknad, klokare.
   Hur som helst var det en stark singellåt, dock ej listnoterad, utgiven som Graham Parkers första soloskiva (inget & The Rumour på den nydesignade, svarta och eleganta Stiff-etiketten). I en låt som direkt inleder med den sugande och hitmässiga refrängen:
   The sun is burning it never changes
   The people look up with nothing in their eyeballs
   They stare at billboards as if for guidance
   There's something wrong here I can't but my finger on
   Same thing same way everyday stupefaction oh yeah


När Parker hösten 1991 turnerade runt Sverige med Johan Wahlström Band som komp inledde han konserterna med just ”Stupefaction”.
   B-sida var en udda, icke albumlåt (Not available on the album ”The Up Escalator”, som det står på etiketten), ”Women in charge”, som jag då tyckte var minst lika stark som A-sidan. Jag recenserade singeln i Nerikes Allehanda och skrev mycket riktigt att ”Women in charge” kunde ha varit skriven av Benny Andersson
   Stiff tyckte nog också att låten hade mer hitpotential än en singel-b-sida så de fick en tanke att ge ut låten som en framtida singelframsida. Drog därmed in första upplagan och ersatte ”Women in charge” med albumlåten ”Paralyzed”. Samma skivnummer.
   Stiff fullföljde dock aldrig de intentionerna utan gav ut en helt annan singel i slutet av juni 1980 då albumet redan var släppt. ”Women in charge” fanns då endast med på kassettupplagan av ”The up escalator”.

På cd: Båda låtarna finns på återutgivningen av ”The up escalator” (Lemon, 2003)
YouTube: Livevideo med Graham Parker och The Rumour, med Nicky Hopkins på piano.


/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (399)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (226)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (108)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2009 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

per 5/10: Hej! Jag försöker hitta en digital version av en inspelning från Clashs konsert...

Gertrud 26/08: Hejsan! Läser ditt inlägg idag, och vill berätta en liten historia som hände mig...

Per Lindmark 21/08: Upptäckte din blogg idag och svävar runt på moln. Vilken guldgruva. Riskerar at...

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.