Blogginlägg från 2023-07-04

Juni 2023 på Håkans Pop

Postad: 2023-07-04 12:50
Kategori: Blogg

Foto: Carina ÖsterlingDavid Ritschard i en förvirrad konsert med några magiska höjdpunkter.

HÅKANS POP-SIDAN MÅ FIRA SOMMAREN i viss dvala men har under juni ändå uppdaterats med texter, Anders Erkmans konsertbilder och några helt aktuella konsertrecensioner. Och jag har som vanligt lyssnat på ett antal nysläppta album. I slutet av denna rapport skriver jag om skivorna som det finns anledning att påminna om.
   Som sagt gör jag under sommaren en liten bakåtblickande koll i saligen saknade fotografen och vännen Anders Erkmans arkiv. Nästan varje dag sedan i mitten på maj har jag återpublicerat några av hans historiskt ovärderliga bilder och jag kommer fortsätta fram till mitten av augusti. Anders bilder finns för övrigt också samlade under Håkans Pop-kategorin ”Anders Erkman”.
   Ett av sommarens tema på Håkans Pop är en tillbakablick på mindre lysande konsertupplevelser i Örebro som jag, lite provokativt, har kallat ”Katastrofgig”. Under juni skrev jag om konserter med Iggy Pop, Elvis Costello(!), King Kurt och The Jesus & Mary Chain.
   Jag har under månaden också bevakat några aktuella konsertevenemang av vilka David Ritschards förvirrade framträdande som med lite distans om några kanske kan tillhöra historiens katastrofgig i Örebro. Ytterligare två konserter, med Patrik Isaksson och Sofia Karlsson, hann jag med under juni.
   Ett annat återkommande tema under sommaren är min historiska genomgång av Linda Ronstads 70- och 80-talsalbum. Under juni skrev jag om ”Don't cry now”, ”Heart like a wheel”, ”Prisoner in disguise”, ”Hasten down the wind” och ”Simple dreams”.
   En rapport från TisdagsAkademiens möten, en bokrecension av Håkan Lahgers ”Eldkvarn: Dö med stövlarna på” och några rader om ett kort besök i London kunde jag också klämma in under junihändelser på Håkans Pop.

JUNI 2023 HAR VARIT OSEDVANLIGT VÄLFYLLT med intressanta skivreleaser. Tack vare tips från många olika håll har jag ganska intensivt haft fullt upp med uppgraderingar av ny musik. Påminner nästan om den gamla goda tiden, 90-talet, när recensioner av nya skivor varje vecka skulle levereras till tidningen. Numera är Håkans Pop min enda kontakt mot yttervärlden.
   JASON ISBELLS nya album ”Weathervanes”, med sin kompgrupp THE 400 UNIT, trodde jag på förhand skulle tillhöra skaran av skivor som tävlade om ”Månadens Bästa Album”-titeln men jag blir ganska besviken när jag lyssnar. Blandningen av rock och mjukare låtar är okej men jag hittar inte det där oförglömligt personliga i varken låtmaterial eller framförande. Kanske hade jag för stora förhoppningar och elektriskt hårdrockiga låtar som ”When we were close” och ”This ain't it” kan definitivt inte övertyga mig.
   Göteborgsbandet LOVE ON DRUGS, med sångaren och låtskrivaren Thomas Pontén i spetsen, är kanske för skickliga för att tillhöra den personliga genren av rockgrupper. Men jag tycker bandets originalmaterial på albumet ”Fluke” har många positiva sidor som när de exempelvis plockar in en steelguitar i arrangemangen. Lyssna på de lite tuffare ”Never walk away” och ”Stranger danger”.
   Jag var aldrig varit någon beundrare av Doug Sahms karriär men när jag lyssnar på den amerikanska countryrockgruppen SON VOLTS nya album ”Day of the Doug”, som är fylld med Sahm-låtar och en hyllning till den legendariske Texas-artisten, blir jag intresserad. Inte så mycket texmex utan mer otroligt svängig poprockcountry. Finns nog anledning att återvända till den här skivan i höst när jag åter börjar skriva om intressanta coverskivor på Håkans Pop.
   Cat Stevens är tillbaka. 1979 konverterade artisten, som på 70-talet radade upp hits, till islam och bytte namn till Yusuf. Under många decennier var han borta från den kommersiella världen men sedan några år tillbaka kallar han sig numera för YUSUF/CAT STEVENS och nya albumet ”King of a land” är en seriös comeback till ”den vanliga världen”. Huvudsakligen mjuka fina melodiska sånger snyggt producerade av Paul Samwell-Smith, som också låg bakom de tidiga 70-talsskivorna.
   Artistnamnet SUNYEARS är skapat av Peter Morén (Peter Bjorn and John) som här skriver ett nytt kapitel i sin solokarriär. ”Come fetch my soul!” är i grund och botten ren popmusik med arrangemangmässigt vida gränser. Kanske inte så hitkoncentrerat, plötsligt kan det dyka upp en instrumentallåt, men med tålamod och upprepad lyssning kan man upptäcka många läckra detaljer. Inte minst när Peter bjuder in artister som Ron Sexsmith och Kathryn Williams.
   2020 uppmärksammade jag den 85-åriga folkmusiksångerskan SHIRLEY COLLINS album ”Heart's ease”. Hamnade tveklöst på min årsbästalista och nu upprepar den numera 88-åriga sångerskan ”succén” med djupt brittiska folkmusikmelodier och det är så anmärkningsvärt vackert och traditionellt att det är omöjligt att i varje sekund inte älska det du hör.
   Under det ganska tungrodda namnet NOEL GALLAGHER'S HIGH FLYING BIRDS fortsätter den före detta Oasis-medlemmen sin karriär. Jag har inte varit så imponerad tidigare av gruppens album, som pendlat mellan proggrock och Pink Floyd-sound, men på ”Council skies” är det mer personligt än så. Pop av psykedelisk karaktär vars låtar växer med tiden men titellåten är omedelbar och bra. ”Love is a rich man” är ännu bättre.
   Portland, Oregon-sångerskan KASSI VALAZZA, som albumdebuterade 2019, har jag missat tidigare och höll på det göra det igen. De två första låtarna på albumet ”Kassi Valazza knows nothing” var ganska mediokert konventionella men från låt tre, ”Corners”, växer skivan. Hennes ljusa stämma möter kompbandet som ibland tar överraskande stor plats i arrangemangen.
   Med båda fötterna i den amerikanska indiemusikbranschen tycker jag mig höra att JESS WILLIAMSON går sin egen väg och lyckas göra sitt sound personligt. På ”Time ain't accidental” pendlar det mellan elektriskt och akustiskt där små programmerade detaljer i trummorna gör det både spännande och personligt.
   GYLLENE TIDER gör ju numera regelbundna comebackförsök och lyckas nästan varje gång klämma ur sig ett godkänt album. Senaste skivan, ”Samma skrot och korn” (2019), placerade jag faktiskt på årsbästalistan. Det fanns förväntningar i luften även denna gång men jag blir som helhet lite besviken. Per Gessle är ju en låtmakare av rang men tycks den här gången gå mer på rutin och säker mark än kreativ fantasi. En rad säkra powerpopdängor bildar ryggrad och det är egentligen bara en låt, avslutande ”Det perfekta svaret”, som är spännande.
   Jag har tidigare uppmärksammat BETTYE LAVETTE som en gudabenådad soulsångerska. Ofta har hon fyllt sina album med covers men den här gången är låtmaterialet helt eller delvis skrivna av gitarristen Randall Bramblett men resultatet är som vanligt enormt imponerande. Världens bästa levande soulsångerska? Förmodligen!

MÅNADENS BÄSTA ALBUM:”Folkocrazy”, RUFUS WAINWRIGHTS nya album, tillhör kanske också samma genre som ovannämnda Son Volt-album med genomgående covers på albumet. Jag har aldrig gillat Rufus ljusa högt svingande röst men i det här ofta avskalade formatet med många gästartister (McGarrigle-släktingar, Van Dyke Parks, David Byrne...) blir resultatet förvånansvärt underhållande.
   Inledningen på skivan sätter den folkmusikaliska tonen perfekt. En Ewan MacColl-låt följs av en Peggy Seeger-sång. Urgamla folksånger blandas med mer moderna låtar och i de lågmälda arrangemangen är det lätt att identifiera mandolinen, fiolen och banjon. Rufus lyckas återskapa det gamla Mamas & Papas-soundet tillsammans med Susanna Hoffs, Chris Stills och Sheryl Crow på "Twelve-Thirty (Young Girls Are Coming to the Canyon)" men traditionella sånger som ”Shenandoah”, ”Arthur McBride” och ”Wild mountain thyme” är höjdpunkter.
   Men ännu mer intressant är "Kaulana Nā Pua" när Rufus och Nicole Scherzinger sjunger på det hawaiiska språket.

/ Håkan

FOTO: Anders Erkman (1958-2020)

Postad: 2023-07-04 08:55
Kategori: Anders Erkman

Foto: Anders ErkmanNICLAS EKHOLM 2013.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (62)
Blogg (519)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (172)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Juli 2023 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

bridgeman 16/05: Hej, kollade på youtube klipp från konserten i Örebro med Cocteau Twins. Låt...

Peter 9/05: Setlistet stämmer inte. Varken Quarter to Three, Twist and shout eller, Oh Carr...

Kjell Jonasson 8/05: Litet lyssnartips: https://sverigesradio.se/avsnitt/the-lemon-twigs-alskar-sven...

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.