Blogginlägg

INTERVJUER 74-94: Per Gessle (1983)

Postad: 2018-11-14 07:56
Kategori: Intervjuer

DEN STORA HÖSTTURNÉN 1982 FÖR Gyllene Tider blev aldrig av. När sedan militärtjänstgöring för 4/5-delar av gruppen, med början i januari 1983, blev verklighet gav det möjlighet för den sista eller första(?) femtedelen, Per Gessle, att satsa på ett soloalbum.
   I januari 1983, samtidigt som de andra grabbarna i bandet ryckte in på I16 i Halmstad, hade Per 25 svenska låtar klara för att eventuellt spelas in. Efter en hård gallring tillsammans med skivbolagets Kjell Andersson blev det till slut tretton låtar, elva original plus John Holms "Den öde stranden" och en svensk version av John Sebastians "Stories we could tell".
   Skivan spelades in under februari i EMI:s studio i Stockholm med Gyllene-producenten Lasse Lindbom i högsätet och en mängd olika musiker som Janne Bark, Kjell Öhman, Niklas Strömstedt, Backa Hans Eriksson, Hasse Olsson och Reg Ward till hjälp. Redan 30 mars fanns skivan i butik och genast gav sig Per ut på en signeringsturné där jag lyckades fånga honom när han passerade Örebro.
   Efter tre år, tre albumsuccéer och upprepade turnéer med publikhysteri i dess spår blev det alltså plötsligt tyst och händelsefattigt från Gyllene Tider-hållet. Det hade givetvis en förödande inverkan på gruppens popularitet och topposition i svensk showbiz. Men det var nog ingen som våren 1983 förstod att gruppens dagar vara räknade, allra minst Per som i min intervju glatt planerade för nästa grupproduktion. Efter det tämligen misslyckade albumet "The Heartland Café" (1984) på engelska rann Gyllene Tiders framtid ut i sanden för den här gången. Sedan har ju bandet återförenats vid ett flertal tillfällen och återigen skapat hysteri på sina sommarturnéer.
   Nattklubben/diskoteket Prisma blev en naturlig mötesplats för mig och Per då Gyllenes och Gessles ekonomiske rådgivare, örebroaren Janne Beime, sedan många år drev stället. Just den här fredagskvällen, 15 april 1983, var det David Bowie-tema med anledning av den helt nysläppta albumet "Let's dance". Med låtar som fick ackompanjera vårt samtal över mat och dryck. Jag ser på Anders Erkmans bild att jag dricker öl medan Per föredrar rödvin.



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/4 1983.

PER GESSLE - ARTIST I LEKHAGEN JÄMFÖRT MED DE STORA SVENSKA!

ATT PER GESSLE, SÅNGAREN, LÅTSKRIVAREN och ledaren i Gyllene Tider, nyligen har släppt ett uppmärksammat soloalbum lär nog ingen, gammal som ung, ha missat. Det är resultatet av en målmedveten lansering i tv, radio och press. Just nu reser han omkring och signerar skivor under tumultartade former.
   Allehanda lyckades fånga den populäre sångaren och idolen vid en kort mellanlandning i Örebro i fredagskväll.
   Över en rostbiff på Prisma berättade han om sin soloskiva och sina egna och Gyllene Tiders framtidsplaner.
   Allt till ett ackompanjemang av David Bowie-musik som pumpade ut ur högtalarna denna speciella Bowie-afton på stället.
   - Den dagen man tror att man säljer skivor automatiskt utan reklam och PR kan man lika gärna lägga av, svarar Per på en fråga om han, som är en av Sveriges mest populära i popbranschen, verkligen behöver ge sig ut på denna PR-inriktade "turné".
   - Då har man inte längre några mål och ambitioner att nå ännu längre.
   Just att drömma och planera framtidens målsättningar är viktiga för Per själv och hela Gyllene Tider och det återkom ofta under vårt samtal.
   Han påpekade flera gånger att den aktuella soloskivan inte på något sätt innebär splittring i gruppen utan till och med är en viktig del i Gyllenes karriär.
   - Gyllenes musik utvecklas just nu åt det tyngre hållet med engelska texter men det hindrar ju inte att gruppen kanske någon gång i framtiden breddar sin musik med akustiska låtar.
   - När vi förhoppningsvis får chansen att göra konserter på 1½-2 timmar, säger Per och avslöjar ännu en dröm.
   På Gyllene Tiders skivor har låtar och arrangemang skräddarsytts för en yngre målgrupp medan Per Gessle nu på egen hand visar upp en mognare och mer fullvuxen inriktning med influenser från både Bruce Springsteen, Neil Young, Eagles och - John Holm.
   - John Holm är en av de verkligt stora i Sverige. Det var han som fick mig att börja skriva låtar på svenska när jag 1976 upptäckte hans otroligt fina album "Sordin", från vilken Per hämtat en låt, "Den öde stranden", till sitt nya album.
   - Ingen vet vem John Holm är idag. Jag försökte få med honom på min skiva men han var tyvärr inte intresserad, säger Per om en av sina många artistkollegor han ser upp till.
   På samma entusiastiska sätt beskrev Per hur han träffade John Sebastian i Los Angeles 1981, fick sitta på första bänk vid en inspelning av en tv-show med Sebastian som gillade Gyllenes provinspelningar på engelska.
   - För några år sedan gjorde vi nya versioner av gamla Gyllene-låtar på engelska, kallade oss Modern Times och försökte få utlandet intresserat.
   - Nu när vi tänker satsa helt på engelska blir det dock allvarligare menat. Låtar skrivna på engelska från början.

I UTLANDSLANSERINGEN INGÅR GIVETVIS också planerna på att spela in utomlands. Per nämner skivproducenten Jimmy Iovine (Petty, Springsteen, Patti Smith med flera) med respekt flera gånger men tillägger också att Lasse Lindboms skicklighet räcker mycket långt. Möjligheterna att jobba med en amerikansk tekniker och Lasse som producent är kanske mer realistiska.
   Trots återhållsamma och annorlunda arrangemang jämfört med Gyllenes skivor är det inga svårigheter att identifiera Pers sensuella stämma.
   Personligt viskande röst med få variationsmöjligheter där faktiskt medsångerskan Marie Fredriksson gör en mycket duktig insats på skivan. Hennes fantastiska sångröst ger flera låtar ett märkbart lyft.
   - Jag har känt Marie i fyra-fem år och hon är väldigt begåvad. Få sångerskor har fått så mycket beröm för sina uppmärksammade inhopp på andras skivor.
   - Hon sjunger vanligtvis i en annan Halmstads-grupp, MaMas Barn, men hon och jag planerar nu ett soloalbum som jag tror mycket på.
   Vid sidan av den egna artistkarriären arbetar Per mycket i skymundan med att skriva låtar och producera andra artister och drömmer också om att ha ett eget skivbolag.
   Hans bidrag till Fridas förra album slog så väl ut att han nu skriver två låtar till hennes nästa, några överblivna Gyllene-låtar kommer på Maria Wickmans nya album och han skrev även en låt till Agnetha Fältskogs soloalbum som dock inte användes.
   Dessutom skriver han stadigt låtar tillsammans med Niklas Strömstedt som de båda använder på sina respektive skivor.
   - Jobbet bakom, själva skapandet, fascinerar mig nog allra mest. Idoldyrkandet är sekundärt, artistbiten är lättast att undvara. Den kan vara påfrestande, det är ok att stå på scen men själva turnerandet är ytterst monotont.
   Per nämner "Long after dark", album med Tom Petty, som en ledtråd till avslöjandet av Gyllenes kommande sound. Spelar in en singel och video i maj och ett album i höst.
   - Jag känner just nu precis samma hunger som när vi en gång jagade skivkontrakt, säger Per bestämt.
   Trots enorma framgångar för Gyllene Tider och stor uppmärksamhet kring Per Gessle är han en 24-åring som står med båda fötterna på jorden och utstrålar en raffinerad blandning av både respekt, ett barns naiva syn och fullvuxen mognad. Han ser världen och sin egen situation med lite för anspråkslösa ögon.
   - Jag är ingen Springsteen, säger Per när vi talar om de ursprungliga planerna på ett helt akustiskt album.
   - Jag befinner mig fortfarande i lekhagen och kastar jojo i jämförelse med stora svenska artister som Ulf Lundell och Dan Hylander, säger han blygsamt.
   Per kan sin pophistoria med en nästan bedövande exakthet och kommenterar många av de Bowie-låtar som passerar revy denna speciella kväll och han klarar frågeformuläret utan minsta tvekan.
   Han berättar dessutom många pikanta detaljer från rockvärlden innan discjockeyn Erik J pumpar ut Bowies "Let's dance" för full volym och därmed omöjliggjorde vidare konstruktiv konversation.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (402)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (111)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2018 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Torsdagen den 18 oktober 1979 1. Det var en m...

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Tisdagen den 14 oktober 1980 1. Natt (ensam m...

Lennart Ahlgren 5/12: Gjorde de fler turnéer? För jag vill minnas att jag såg de i Lund men då var äve...

Lars Kärrbäck 1/12: Är det inte dags att göra en diskografi om Anne-Lie och Extra. Många intressanta...

Ingrid 23/11: Var på denna konsert och i min minnesbild kommer Franz Bekerlee in och spelar so...

Jan Wallin 12/11: MIn favoritgrupp Golden Earring, spelade på sitt mest kända album Moontan låten ...

Britt Beck 7/11: Din recension var ypperlig. Målerisk och saklig. Du fångade verkligen stämningen...

Perre 23/10: Hej Håkan, låten är ju en riktig klassiker vilket sammträffande. Läser just n...

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.