Blogginlägg

BOX #13 TOM PETTY and the HEARTBREAKERS

Postad: 2014-11-17 07:56
Kategori: BOXAR 20-1



TOM PETTY and the HEARTBREAKERS: Playback (MCA, 1995)

FASTÄN TOM PETTYS KARRIÄRSAMMANFATTANDE cd-box nästan är 20 år gammal så är det en ynnest att få avnjuta historien ännu en gång. Både textmässigt, i cd-boxens häfte och musikaliskt, som täcker åren 1973 till 1994, är boxen så gott som perfekt. Jag inledde förarbetet till kategorin boxar på försommaren men när det blev högsommar fastnade jag ohjälpligt i den här spännande cd-boxen. Tryckande hetta var en anledning (+33 är inte att leka med...) men intresset att hela tiden upptäcka nya pärlor var en annan.
   De här sex fullspäckade cd-skivorna är tillräckligt omfattande för att förstärka och förklara bilden av Tom Pettys kreativitet och bandet Heartbreakers gränslösa skicklighet genom åren.
   Ändå bjuds det bara på korta sekvenser från Petty/Heartbreakers officiella album och går egentligen aldrig på djupet för att analysera varje skiva. Exempelvis trängs urvalet, "bara" 21 låtar, från bandets fyra första riktigt intressanta album 1976-1981, på den första cd:n. Men vi bjuds på tydliga tecken hur Petty och gruppen utvecklades från att vara hårt Roger McGuinn-influerade (lyssna bara på "American girl"), med Rickenbacker-gitarren i centrum, med ett ibland Stones-stökigt sound till stort viktigt amerikanskt personligt rockband.
   Albumen "Damn the torpedoes" (1979) och "Hard promises" (1981) är verkligen guldkornen i Petty/Heartbreakers hela karriär. Med hjälp av producenten Jimmy Iovine åstadkom gruppen ett polerat men starkt personligt sound samtidigt som låtskrivandet under den här perioden tog sig märkbart upp en nivå.
   "Refugee" och "Even the losers" är verkligen historiskt oförglömliga och när jag hör de sex låtarna från "Hard promises" förstår jag inte hur jag kunde missa albumet på min 80-tals-bästa-lista. "The waiting", "A woman in love" och Stevie Nicks-duetten "Insider" är genuina toppar och nu upptäcker jag dessutom den uppenbara Brian Wilson-hyllningen "You can still change your mind".
   Vi ska dock inte förtränga Denny Cordell-epoken på de första två albumen. Kanske inte så elegant sound men det här var en grupp i fantastisk utveckling som pendlade mellan traditionell rock, new wave och en helt egen stil. Ibland låter det till och med Steely Dan, "Breakdown", om gruppen och varför tänker jag på Per Gessle/Gyllene Tider när jag lyssnar på "I need to know"?
   Från 1981 till 1982, från första till andra cd:n i den här boxen, händer det en hel del med gruppens sound. På den inledande låten "You got lucky", med hittendenser, är förändringen tydlig när det populära 80-tals-instrumentet synthesizer gör sin första entré på en Petty/Heartbreakers-skiva.
   Boxens andra cd är överlag lite mer musikaliskt ojämn med både tämligen konventionella låtar, liveinspelningar, starkt material från det spännande albumet "Southern accents" och ett par överraskningar. Till det senare hör ett par låtar från det bortglömda albumet "Let me up (I've had enough)" (1987). Den österländska touchen på "It'll all work out" och countrystuket på "A self-made man" upptäcker jag på nytt nu. Sedan är naturligtvis Bob Dylan-samarbetet "Jammin' me" intressant men också väldigt sensationsfri.
   "Southern accents" är Petty/Heartbreakers 80-talspärla. Turbulenta inspelningar, många producenter (bland annat David A Stewart och Robbie Robertson) men också många starka låtar som exempelvis "Rebels", "Don't come around here no more" och titellåten.

MELLAN TOM PETTY, GITARRISTEN Mike Campbell och keyboardskillen Benmont Tench har det genom åren varit en tajt sammanhållning. Det är inte någon tillfällighet att delar av eller hela Heartbreakers också medverkar på Pettys soloskivor. Därför får Pettys första soloalbum "Full moon fever" uppmärksamhet på samlingen. Där den delar utrymme med gruppskivan "Into the great wide open". Logiskt då båda skivorna hade Jeff Lynne i producentstolen.
   "Playback" är inte bara en vanlig cd-box med ett huvudsakligen stort urval av officiella låtar från alla album. Nej, den är så mycket mer annorlunda och udda att albumspåren bara täcker de tre första av sex cd-skivor. Resten är nämligen en cd ganska unika singel-b-sidor plus ytterligare två skivor med tidigare ej utgivet material. Exklusivt och intressant så det förslår och naturligtvis en av anledningarna att jag under sommaren fastnade i just den här boxen.
   I många fall är det givetvis ganska förklarligt, amatörinspelningar, spontana livelåtar och många covers, varför materialet på boxens andra halva har fått lågprofilerad uppmärksamhet eller stoppats i arkivet. Men det är också gränslöst spännande att, ofta för första gången, få uppleva och höra Tom Petty och Heartbreakers-låtar av mer inofficiell art. Och olyssningsbart blir det aldrig.
   Liveversionerna av Van Morrisons "I'm tired Joey boy" och Eddie Cochrans "Somethin' else", båda singel-b-sidor, är ren och skär upplevelse. Tillsammans med tidiga inspelningar (1973-74) med Mudcrutch, gruppen Petty, Campbell och Tench hade tidigt, några låtar som Petty gav bort till Stevie Nicks och ytterligare outtakes genom åren.
   Till boxens musikaliska värde får vi lägga till en mycket genomarbetad och intressant bok med gruppens hela historia, skriven av Bill Flanagan, plus utförlig information och kommentarer kring varje låt på hela cd-boxen.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (380)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (101)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2014 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.