Blogginlägg

Covers: Boz Scaggs

BOZ SCAGGS: Memphis (429 Records, 2013)

Den gamle Sverige-vännen Boz Scaggs blev under 70-talet en av USA:s populäraste artister i genren vit blåögd soul. Soulmusiken är fortfarande en stor del i hans musikaliska liv och det hörs med all önskvärd tydlighet på det här relativt färska coveralbumet. Hans röst har med åren inte förlorat så mycket sting och det finns fortfarande stor dignitet i hans stämma som jag i brist på annat skulle kunna jämföra med John Hiatts.
   Det är inte första gången Boz gör en coverskiva. Redan 1965, under sin svenska period, när han gav ut sitt första album debuterade han med enbart covers på repertoaren.
   "Memphis", mycket riktigt inspelad i den staden, är inte bara en hyllning till Al Greens hemstad eller den konventionella soulmusiken. Boz hittar soul i både Willy DeVille, Tony Joe White (där röstresurserna är jämförbara) och Steely Dan och sätter dessutom sin personliga prägel på alla albumets låtar.
   Med ålderns rätt koncentrerar sig Boz på de mindre temposnabba låtarna, låter ett anspråkslöst blås, med Jim Horn i spetsen, och det underbara samspelet mellan piano och orgel på många låtar dekorera de väl avvägda arrangemangen.
   Steve Jordans produktion, som hämtat mycket näring i Willie Mitchells distinkta sätt att producera Al Greens skivor, är så känslofull att röst och låtar hela tiden är i centrum. Mot slutet stoppar Boz in några bluesinfluerade låtar, "Dry spell" och "You got me cryin'" med gitarrer av Keb' Mo respektive Rick Vito, och han behärskar det området också.
   Till albumets höga kvalité hör även två Boz Scaggs-orginal, första och sista låt, som smälter in perfekt i det övriga materialet.

A1. Gone Baby Gone (Boz Scaggs)
Original.
A2. So Good To Be Here (Al Green/Michael Allen)
1974. Singel-b-sida med Al Green.
A3. Mixed Up, Shook Up Girl (Willy DeVille)
1977. Singel med Mink DeVille.
A4. Rainy Night In Georgia (Tony Joe White)
1969. Från albumet "...Continued" med låtskrivaren.
A5. Love On A Two Way Street (B. B. Keys/Sylvia Robinson)
1969. Singel med Lezli Valentine.
A6. Pearl Of The Quarter (Donald Fagen/Walter Becker)
1973. Från albumet "Countdown to ecstasy" med Steely Dan.
B1. Cadillac Walk (John David Martin)
1977. Från albumet "Cabretta" med Mink DeVille.
B2. Corrina, Corrina (Traditional)
1928. Singel med Bo Carter.
B3. Can I Change My Mind (Barry Despenza/Carl Wolfolk)
1968. Singel med Tyrone Davis.
B4. Dry Spell (Jack Walroth)
Original.
B5 You Got Me Cryin' (Ewart G. Abner Jr./Jimmy Reed)
1959. Från albumet "I'm Jimmy Reed" med Jimmy Reed.
B6. Sunny Gone (Boz Scaggs)
Original.

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.