Blogginlägg från 2011-09-17

Ännu en trädgårdsspelning av exklusiv kvalité

Israel Nash Gripka med band, som kommer in under låten, framför "Evening" i trädgården på öster i Örebro.

Israel Nash Gripka
Trädgårdskonsert, Lagmansgatan, Örebro 17 september 2011
Konsertlängd: 14:10-14:40 (30 min)
Min plats: Stod snett till höger ca 7 meter från scenen.

Jag beskrev gårdagens konsert med amerikanaren Israel Nash Gripka (se recension i morgon på den här platsen) som en viktig och stor händelse men musikaliskt kanske lite ensidig. Tillsammans med dagens besök i trädgården på öster i Örebro framstår Gripkas kunnande som mycket mer komplext och omväxlande. Med sitt band gjorde Gripka en mer eller mindre spontan konsert där ingen låt var en repris från gårdagen och han spelade genomgående akustisk men ändå väldigt rockig gitarr.
   Fortfarande hängde Neil Young-skuggan tungt över Gripkas framträdande men när det huvudsakligen handlade om en akustiskt baserad konsert blev intrycket så mycket mer personligt där texterna, sången och det allmänna uppförandet var så mänskligt underhållande.
   Lägg till bandets på amerikanskt vis mycket tajta förhållande till musiken och det blev en mycket innerlig och trevlig halvtimme i solskenet på lördagseftermiddagen. Det fanns även idag en del tekniska problem så gårdagens nya låt, ”Cocaine”, fick fungera som soundcheck innan konserten startade tio minuter efter aviserad klockslag.
   På de två första låtarna, av vilka nyskrivna ”These days” var förstalåt, stod Gripka själv på den scen som var stenplattorna mellan basketbollskorgen och sandlådan. Tog lite mer tid till snacket mellan låtarna idag än igår. Han var bland annat lite upprörd över någon berusad i Örebro centrum som på fredagsnatten gick och sparkade på varje cykel han såg.
   ”Men vi har så i USA också”, förklarade han lite ursäktande.
   På ”Evening”, en låt som finns med på liveskivan, började Gripka själv innan bandet fyllde i efterhand och gjorde resten av konserten till en mycket behaglig upplevelse. ”Wichita”, ännu en nyskriven låt, följde innan allt avslutades med Neil Youngs ”Like a hurricane” för att ingen skulle undgå hans influenser. Innan bandet skyndade ut ur staden med riktning Uppsala och Katalin för lördagskvällens spelning.

Låtarna:
These days
Bellwether ballad
Evening
Wichita
Like a hurricane

/ Håkan

Mats Jarl 13/01: Nej, Clapton spelade bara med Bluesbreakers i England. John Mayall's första tur...

Björn Stein 12/01: Bente från 3 september 1975. Skär genom märg och ben 45 år senare...vilken v...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Ha, ha! Skrev nyss en kommentar på detta inlägg bl a om att albumet ej gick at...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Sitter och surfar på din sida. Denna har jag helt missat. Måste tyvärr erkän...

Peter Lundmark 5/01: God fortsättning på det nya året. Har följt din sida sedan starten och den h...

Per Theander 2/01: Hej! Kul att du nämner Tim Hardins absoluta mästerverk "Suite for Susan Moore...

Björn 1/01: Tack Håkan, för ännu ett år av underhållande, lärande och berörande läsn...

Hakan Nystrom 1/01: Otroligt tråkigt att höra !! Jag har alla hans plattor och hade länge hoppats...

Jan Arne Martin Lennell 29/12: Intressant lista! Försöker bestämma mig för Pretenders (balladerna är ju ur...

Silja 29/12: Ja du Håkan, jag har svårt att se någon nåd detta dystra år 2020. Men det b...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.