Blogginlägg från 2011-09-17

Ännu en trädgårdsspelning av exklusiv kvalité

Israel Nash Gripka med band, som kommer in under låten, framför "Evening" i trädgården på öster i Örebro.

Israel Nash Gripka
Trädgårdskonsert, Lagmansgatan, Örebro 17 september 2011
Konsertlängd: 14:10-14:40 (30 min)
Min plats: Stod snett till höger ca 7 meter från scenen.

Jag beskrev gårdagens konsert med amerikanaren Israel Nash Gripka (se recension i morgon på den här platsen) som en viktig och stor händelse men musikaliskt kanske lite ensidig. Tillsammans med dagens besök i trädgården på öster i Örebro framstår Gripkas kunnande som mycket mer komplext och omväxlande. Med sitt band gjorde Gripka en mer eller mindre spontan konsert där ingen låt var en repris från gårdagen och han spelade genomgående akustisk men ändå väldigt rockig gitarr.
   Fortfarande hängde Neil Young-skuggan tungt över Gripkas framträdande men när det huvudsakligen handlade om en akustiskt baserad konsert blev intrycket så mycket mer personligt där texterna, sången och det allmänna uppförandet var så mänskligt underhållande.
   Lägg till bandets på amerikanskt vis mycket tajta förhållande till musiken och det blev en mycket innerlig och trevlig halvtimme i solskenet på lördagseftermiddagen. Det fanns även idag en del tekniska problem så gårdagens nya låt, ”Cocaine”, fick fungera som soundcheck innan konserten startade tio minuter efter aviserad klockslag.
   På de två första låtarna, av vilka nyskrivna ”These days” var förstalåt, stod Gripka själv på den scen som var stenplattorna mellan basketbollskorgen och sandlådan. Tog lite mer tid till snacket mellan låtarna idag än igår. Han var bland annat lite upprörd över någon berusad i Örebro centrum som på fredagsnatten gick och sparkade på varje cykel han såg.
   ”Men vi har så i USA också”, förklarade han lite ursäktande.
   På ”Evening”, en låt som finns med på liveskivan, började Gripka själv innan bandet fyllde i efterhand och gjorde resten av konserten till en mycket behaglig upplevelse. ”Wichita”, ännu en nyskriven låt, följde innan allt avslutades med Neil Youngs ”Like a hurricane” för att ingen skulle undgå hans influenser. Innan bandet skyndade ut ur staden med riktning Uppsala och Katalin för lördagskvällens spelning.

Låtarna:
These days
Bellwether ballad
Evening
Wichita
Like a hurricane

/ Håkan

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Mats 26/07: Detta är en av 70-talets absolut viktigaste plattor för mig. Såg Tyla Gang på Ho...

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.