Blogginlägg från 2019-09-08

Fullbordat, Eric Palmqwist!

TIONDE UPPLAGAN AV LIVE AT HEART är avslutad och det finns skäl till eftertanke och sammanfattning. Ambitionsnivån för min egen del var låg efter urladdningen i onsdagskväll med Lolita Pop-konserten. Mina besök på konserterna var alltså lätträknade jämfört med tidigare år men jag lyckades under festivalen uppleva tre spelningar med Eric Palmqwist, tre konserter under väldigt olika förhållanden.
   Först i fredagskväll inne på det mysiga STÅ (se vänster) med en konsert som jag rangordnar väldigt högt och tillhör Topp 5 bland alla konsertögonblick på samtliga Live at Heart-festivaler. På lördagen fullbordades Erics serie på tre konserter på årets Live at Heart. Först på eftermiddagen utomhus på Innergården och sedan en kvällspelning i Nikolaikyrkan. Allt var lika fantastiskt fast förutsättningarna var så extremt olika.
   Inför en stor och nyfiken publik på Innergården inleddes konserten i solsken men fortsatte i häftiga regnskurar. Det hindrade dock inte bandet från att presentera ännu en snygg dos av låtarna från Erics senaste album ”En halv gris kan inte gå”. Lite mer utåtriktat än på fredagskvällen men de elektriska effekterna fick av naturliga skäl dämpas något med anledning av regn och väta.
   Bandet som Eric omger sig med är en tajt välarrangerad enhet med musiker från Skåne, Norrland och Gotland (Eric har också gotländska rötter) som under eftermiddagsspelningen fick gruppnamnet Nervsystemet. Hur seriöst eller genomtänkt det namnvalet var vet jag inte men däremot vet jag att cello, synt och tolvsträngad elektrisk mandolin skapade ett fantastiskt sound till Erics personliga låtar.
   Erics musikerbana började musikaliskt i pop- (Monostar) och americanainspirerad poprock (EP's Trailer Park), på engelska, men han skriver och sjunger numera på svenska som passar hans emotionellt laddade texter ännu bättre. Texter som lyftes fram så effektivt till stundtals melodiösa höjdpunkter som i mina öron låter som en nästan osannolik mix av Per Gessle och Jakob Hellman, melodiskt och högst personligt på samma gång. Ren och skär kvalité med andra ord.
   Spelningen i Nikolaikyrkan drabbades av den vanliga festivalsjukan: problem med tekniken. Snabba, intensiva och stressade byten mellan artister och band öppnar för strul med tekniken. Missljud i ljudsystemet gjorde att konserten flyttades fram nästan 20 minuter, en försening som kompenserades med extra minuter på slutet och gjorde Erics planerade låtlista komplett. Ni ser för övrigt båda konserternas autentiska låtlistor på bild nedan.
   Låtlistorna på Erics tre konserter hade små marginella ändringar, några låtar in och ut. ”Floden” med sin hårt distade gitarr gick bort i regnet på Innergården men återkom i kyrkan i en helt akustisk version framförd enbart av Eric. Arrangemangen i kyrkan var av naturliga skäl lite dämpade och mer akustiska, synd att inte sångljudet följde med i den anpassningen. Men det blev ändå ytterligare en innerlig upplevelse av Eric Palmqwist med band när låtar som ”Ibland måste man ta en omväg för att hitta hem”, den otroligt catchy ”Olika blommor” och ”En halv gris kan inte gå” spred sig i kyrkan. Och textraden ”Fastän att det inte finns någon gud/Kan det finnas helgon ändå” i låten ”Helgon” lät för några sekunder ännu tydligare.


Eric Palmqwist med band på Innergården.

Bilder: Carina ÖsterlingEric Palmqwist med band i Nikolaikyrkan.


Eric Palmqwists båda setlistor på lördagen. Innergården till vänster och Nikolaikyrkan till höger.

/ Håkan

Lördag på Live at Heart

DET LILLA PROGRAM SOM VI HADE planerat för lördagens Live at Heart-festival blev ytterligare rumphugget av några fullsatta lokaler men vi kunde ändå njuta av den fullständigt omtumlande upplevelsen av Velvet Starlings och den musikaliskt fulländade Ivory Tusk.


Velvet Starlings (Chris Gisborne) ensam på scen.

VELVET STARLINGS ÄR EGENTLIGEN ETT BAND, en amerikansk trio, men till Sverige kom sångaren och gitarristen Chris Gisborne ensam. En ung man, det sägs att han är 17 år, som uppmärksammats på tidigare Live at Heart-festivaler och jag har hört många som har tipsat om hans konserter.
   Vilken sprudlande energi han hade när han gick upp på Innergårdens scen strax efter Eric Palmqwist med band på lördagseftermiddagen. Pratade snabbt mellan låtarna och spelade gitarr ännu snabbare. Fick hjälp av en trummis på några låtar och han var just då lite mer mänsklig när han spelade keyboards.
   Jag var inte så bekant med hans repertoar och tyckte väl egentligen mer om konsertens avslutning när han gjorde covers som ”You can't always get what you want” (Stones) och ”Break on through” (Doors). Men detaljer var egentligen oviktiga när en så framåt ungdpomlig artist kunde skaka liv i en stor publik en lördagseftermidag i Örebro.


Bilder: Carina ÖsterlingIvory Tusk med musiker i Nikolaikyrkan.

UNDER TVÅ TIDIGARE LIVE AT HEART har vi njutit av argentinaren Ivory Tusk, hans låtar och bländande akustiska gitarrspel. Nu var han för tredje året i rad tillbaka i Örebro och den här gången hade han ytterligare två musiker med sig, en kille på percussion och en på bas.
   På hans repertoar fanns en mängd nya låtar från ett album som släpps senare i höst. Drömska meditativa gitarrlåtar som klingade både vackert och melodiöst. Tillsammans med sin lite sträva och viskande stämma blev det återigen väldigt personligt. Än så länge kändes de tidigare, för oss bekanta, låtarna, exempelvis ”Where are you running now”, lite starkare men det nya materialet kan säkert växa till sig med tiden.

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.