Blogginlägg från 2015-05-15

Covers: Booker T & the MGs

BOOKER T. & THE M.G.'S: McLemore Avenue (Stax, 1970)

I min "Covers"-kategori finns sedan tidigare några artister som ägnat hela skivor åt samma artist eller grupp. Bob Dylan är det vanligaste valet men även Joni Mitchell, Robert Johnson, Loretta Lynn och Townes Van Zant har hyllats i sin helhet på en coverskiva. Men jag har fortfarande inte sprungit på någon artist som ägnat hela skivan åt uteslutande Beatles-låtar. Det finns naturligtvis exempel men respekten är kanske för stor för det materialet?
   Nu tar vi igen det förlorade konceptet för fullt pÃ¥ ett och samma album. Bara ett halvÃ¥r efter Beatles "Abbey Road"-skiva gav amerikanska instrumentalbandet Booker T & the M.G.'s ut sin version av samma album. De har alltsÃ¥ hämtat sina covers frÃ¥n samma originalskiva men man kan knappast beskylla Booker T och hans kompisar för att rakt av kopiera lÃ¥tarna.
   Dels är det här en nästan uteslutande instrumentalskiva och Booker T-bandet spelar lÃ¥tarna i en helt annan ordning i tre lÃ¥nga medleys (se nedan) där de delvis kombinerat lÃ¥tarna pÃ¥ ett annat sätt än Beatles gjorde. Och dels har de helt sonika trollat bort tvÃ¥ lÃ¥tar, "Oh! darling" och "Maxwell's silver hammer" frÃ¥n sin version av "Abbey Road".
   Jo, det förekommer faktiskt lite sÃ¥ng pÃ¥ skivan. PÃ¥ "The end" där nÃ¥gon(?), jag gissar Booker T Jones, sjunger hela (korta) texten och pÃ¥ slutet av "Come together", om vi ska kalla det sÃ¥ng, nämns titeln vid nÃ¥gra upprepade tillfällen. I övrigt är det främst bandets och Booker T Jones klassiska orgelsound som spelar den musikaliska huvudrollen pÃ¥ skivan. Med viss hjälp frÃ¥n bandets gitarrist Steve Cropper. Övriga musiker i bandet är Donald "Duck" Dunn, bas, och Al Jackson, trummor.
   Titeln pÃ¥ albumet syftar, pÃ¥ motsvarande samma sätt som Beatles, till gatan där inspelningen av skivan är gjord. I det här fallet är adressen 926 East McLemore Avenue i Memphis, Tennessee där bÃ¥de skivbolaget Stax och deras studio lÃ¥g frÃ¥n 1959 till 1979. Efter tio Ã¥rs vanskötsel revs byggnaden av the Southside Church of God in Christ 1989. Drygt tio Ã¥r senare byggdes Stax Museum of American Soul Music pÃ¥ samma plats och öppnade 2003. En exakt kopia av originalbyggnaden där man pÃ¥ museet kan fÃ¥ uppleva Stax-historien i synnerhet och soulmusikens historia i allmänhet i olika program och event.
   PÃ¥ omslaget till skivan ville Booker T och bandet även visuellt hylla The Beatles genom att pÃ¥ framsidan gÃ¥ över gatan pÃ¥ rad fast här fanns inget uppmÃ¥lat övergÃ¥ngsställe och alla har skor pÃ¥ sig... Även baksidan pÃ¥ omslaget pÃ¥minner om original-"Abbey Road" där en tjej pÃ¥ ett suddigt fotografi passerar gatuskylten. Precis som pÃ¥ originalet förekommer ingen titel pÃ¥ framsidan förutom gruppnamnet inkopierat i en liten skylt pÃ¥ andra sidan gatan.
   Under hela 60-talet var Booker T & the M.G.'s Staxs officiella husband som spelade i bakgrunden pÃ¥ mängder med skivor med bland annat Wilson Pickett, Otis Redding, Sam & Dave, Rufus Thomas och Johnnie Taylor. Men producerade ocksÃ¥ egna skivor under eget namn och fick 1962 sin första stora hit med debutsingeln "Green onions". PÃ¥ slutet av 60-talet fick de ytterligare nÃ¥gra hits med "Soul limbo" och "Time is tight".
   Under senare delen av 60-talet gav gruppen ut rikligt med album, ofta tvÃ¥ per Ã¥r, och det förekom flera Beatles-lÃ¥tar pÃ¥ de skivorna, bland annat "Lady Madonna", "Michelle" och "Eleanor Rigby".
   "McLemore Avenue" inleds lite snällt och avslappnat med "Golden slumbers" enligt Easy Listening-mallen men intensiteten ökar och ibland ocksÃ¥ ambitionen att bjuda pÃ¥ nya överraskande grepp. Exempelvis inleds "Here comes the sun" med ett plastigt syntintro och pianot i början pÃ¥ "Something", enda lÃ¥ten som inte inkluderas i nÃ¥got medley, ger den lÃ¥ten en helt annan prägel.
   Det avslutande 10:39 lÃ¥nga medleyt pÃ¥ skivans andrasida har en stegrande och fascinerande prägel där "I want you, she's so heavy" är en mustig och fin final pÃ¥ hela skivan.

LÃ¥tarna:
Side one:
1. Medley: "Golden Slumbers", "Carry That Weight", "The End", "Here Comes The Sun", "Come Together" - 15:48
2. "Something" - 4:09

Side two
1. Medley: "Because", "You Never Give Me Your Money" - 7:26
2. Medley: "Sun King", "Mean Mr. Mustard", "Polythene Pam", "She Came in Through the Bathroom Window", "I Want You (She's So Heavy)" - 10:40

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.