Blogginlägg från 1997-11-01
Wilko var sig lik
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/11 1997.
WILKO JOHNSON
Prisma, Örebro 30/10 1997
1985 besökte den engelske pubrockpionjären Wilko Johnson Örebro förra gången. Exakt på dagen tolv år senare återvände han och det mesta var sig likt. De två kompmusikerna är honom trogna, repertoaren är fortfarande en trygg blandning av tidiga Dr Feelgood-låtar, covers och egna låtar och även de nervkittlande, något obscena gesterna under "Don't let your daddy know" finns kvar i hans fartiga scenshow.
Men den r&b-svängande rockmusiken har inte direkt trendkänsliga inslag så Wilko kan gott fortsätta som kung på området. Utan att tappa ansiktet. Ansiktet, ja. Hans nästan fyrkantiga stenansikte sken upp lite oftare än förr. Prisma svämmade inte direkt över av rockfans i torsdagskväll men Wilko såg ändå ut att trivas.
Jämfört med sitt forna band, Dr Feelgood som besökte Örebro för en tid sedan, gör Wilko tuffare rock med hårdare riff och överlag ett elakare sound. Men också mindre varierat och inte fullt så låtstarkt.
Han upprepade sin älsklingsgest, gitarren riktad mot publiken som en k-pist, flera gånger under kvällen. Men bakom gesten fanns ett snett leende och de stirriga, besatta ögonen avslöjade också distans och ödmjukhet.
Wilkos klassiskt energiska gitarrspel var ett under av effektivitet. Tillsammans med den suveräne basisten Norman Watt-Roy lät trion tajt och fulländat.
I livesoundet fanns inget att klaga på men scenrepertoaren blev aldrig bättre än under Feelgood-klassikerna "Back in the night" och "She does it right". Och den snabba extralåten "Bottle up and go".
/ HÃ¥kan
<< | November 1997 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: