Blogginlägg från 2024-01-29
Best of 1973/74: #18. "Ted"
TED GÄRDESTAD: Ted (Polar, 1973)
UNDER DEN HÄR HÅKANS POP-SÄSONGEN, när strålkastarna riktas mot album som gavs ut runt 50 år tillbaka, tar vi av naturliga skäl ofta ett steg tillbaka i den svenska musikhistorien och landar den här gången i en tidsrymd där inte ens ABBA fanns på kartan. Anledningen att jag kopplar Ted Gärdestad-albumet till världens största popgrupp är givetvis Björn Ulvaeus och Benny Anderssons mer än aktiva insats för att ge den då 15-årige artisten och låtskrivaren en bra start på karriären.
När den extremt unge Ted tillsammans med sin bror Kenneth, som skrev låttexterna, 1971 tog steget in på Stikkan Andersons Polar-kontor på Jungfrugatan i Stockholm möttes de av Benny Andersson som efter en del övertalningar lyssnar på parets demolåtar. Benny och hans radarpartner Björn hade just då egentligen annat att tänka på, som producenter till den unga Lena Andersson och deras egen karriär där de som duo hade album-debuterat med ”Lycka” plus turnéer på egen hand.
Jag hade med egna ögon och öron upplevt Björn, Benny och Agnetha Fältskog på scen i Örebro i maj 1971 och tillsammans med Anni-Frid Lyngstad existerade kvartetten, som flera år senare skulle få namnet ABBA, ännu så länge som Festfolket.
Efter Bennys till slut positiva intryck av Teds låtar startade inspelningarna av debutalbumet ”Undringar” (1972) med sensationellt välskrivna om än lite snälla låtar men som lovade gott för framtiden. Och förhoppningar på den lyckliga framtiden skulle bli en realitet redan ett år senare på andra albumet ”Ted”.
De stabila studiomusikerna Janne Schaffer, gitarr, Ola Brunkert, trummor, och Mike Watson, bas, som gav debutalbumet en musikalisk tyngd, var tillbaka i Metronome-studion mellan oktober 1972 och februari 1973 och gav soundet ytterligare personlig prägel på de nya låtarna. Givetvis fanns producenterna Björn och Benny aktivt med i studion och redan nu, vid 16 års ålder(!), fick även Ted cred som producent.
Förutom akustisk gitarr spelar Björn mandolin på ”Come give me love” och banjo på ”Kaliforniens guld” och Benny spelar piano, cembalo, vibrafon och moog på inspelningarna. Och i kören finns hela det framtida ABBA tillsammans med skivbolagskollegan Lena Andersson.
Under tiden mellan första och andra albumet, med folkparksturné sommaren 1972, hade Ted blivit en hysterisk flickidolsdröm och det glättiga skivomslaget var väl ett resultat av den utvecklingen. Ett färgglatt dubbelvikt konvolut med Ted och broder Kenneth på varsin framsida. I omslagstexten har Kenneth skrivit att ”Ted har alltid varit spontan och öppen och är ibland i spralligaste laget. Samtidigt är han lite osäker, sökande och full av gömda känslor”.
I en intervju som jag gjorde med Janne Schaffer 2008 förklarade han att ”Ted skrev alla sina låtar på piano utan att kunna skriva noter. Han satt vid pianot och lekte fram melodier som jag sedan kunde lägga gitarriff till. Han kom och visade mig hur jag skulle spela och samarbetet utvecklades inför andra skivan 1973, 'Ted'.”
Kenneths texter på ”Ted” kan väl i många fall uppfattas som ganska enkla och naiva idag men med tanke på att de är specialskrivna för att sjungas av en 16-åring så fungerar de i sammanhanget. Och med Björn och Bennys välartikulerade och fräscha produktion, skickligt mixad av Michael B. Tretow, i ryggen är albumet en välljudande succé, Med melodier som har en tidlös skepnad.
Det är väl majoriteten låtar med den snälla prägeln som tydligast format ”Ted”. ”Sol, vind och vatten”, ”Kaliforniens guld”, mästerverket ”Come give me love”, den klassiskt präglade ”Ramanagaram” och den stråkmarinerade ”Universum” är alla moderna evergreens, oförglömliga Ted Gärdestad-låtar.
Sedan har vi de mer uppsluppna poplåtarna ”Jag ska fånga en ängel”, ”Oh, vilken härlig da'”, ”Kom i min fantasi” och ”Gitarren och jag” är ju härliga melodiska höjdpunkter från en ung Beatles-älskande kille.
De tyngre och lite rockiga tongångarna får väl stå tillbaka något på ”Ted” men den wah-wah-kryddade ”Skolsång” och den huvudsakligen elektriska ”Stenansiktet” (tema från Janne Halldoffs film med samma namn) tar ut svängarna ordentligt. Kanske var det just de låtarna som fick Ted att sommaren 1973 turnera i folkparkerna med Lasse Wellanders och Mats Ronanders Nature som komp. Ett konsertsamarbete som upprepades både 1974 (som fick mig att skriva en artikel om ett önskemål att Ted & Nature skulle göra en skiva tillsammans) och 1976.
/ Håkan
<< | Januari 2024 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: