Blogginlägg från 2024-01-05
En folkmusikfestival som värmer
TEMPERATUREN VISAR JUST NU, FREDAG EFTERMIDDAG, på minus 10 grader och längtan efter en värmande musikfestival är stor. Då kommer inomhusfestivalen Folk at Heart som en perfekt tröst när vinterkylan är som värst. Folk at Heart, som utspelar sig i Örebro innanför hotell Scandic Grands väggar, gör nu sin nionde festival. Startade, traditionsenligt på årets första helg, för tio år sedan (2014) och om man räknar bort pandemiåren 2021 och 2022 blir det nu för nionde gången som Folk at Heart öppnar dörren för levande musik ”med folkliga rötter” som de beskriver konceptet.
Jag och min fru Carina har upplevt samtliga festivaler och alla festivalrapporter återfinns på Håkans Pop under kategorin ”Folk at Heart”.
Som vanligt sitter jag med det omfattande digitala festivalprogrammet (se ovan) framför mig och vet varken ut eller in. Festivalen påpekar att det är 75 band som spelar under de två festivalkvällarna och några namn är bekanta men det finns också många nya artister och grupper som med hjälp av Folk at Hearts hemsida går att lyssna in sig på och lite begränsat få en musikalisk uppfattning om.
Jag är glad att jag har en sekreterare, min fru, som har gjort ett tacksamt jobb, lyssnat och noterat ett flertal intressanta namn. Och samtidigt gjort upp ett litet schema med klockslag, lokaler och hotellrum. Nu får vi se om den planen håller när man får det fysiska festivprogrammet i hand framåt kvällen.
Folk at Heart är en festival som pågår från tidig kväll till framåt två på natten så det levande musikaliska utbudet är brett och omfattande. Och sedan kan det enligt tradition fortsätta med flera spontana musikmöten på hotellet.
Jag ska på det här utrymmet i möjligaste mån i efterhand rapportera om upplevelser från Folk at Heart.
/ Håkan
Covers: Death Cab For Cutie
DEATH CAB FOR CUTIE: The Georgia E.P. (Barsuk, 2021)
JAG VET ATT JAG 2015 NOTERADE ETT intressant album (”Kintsugi”) med Washington-indierockbandet Death Cab For Cutie som också gjorde fina insatser på två tributeskivor som jag har skrivit om, The Band-hyllningen ”Endless highway: Music of the Band” (2007) och Yoko Ono-hyllningen "Ocean child: Songs of Yoko Ono" (2022). Jag misstänker att jag har missat mycket i bandets långa karriär från 2008 till 2022 och när jag lyssnar på ep:n ”The Georgia E.P.” blir jag helt optimistiskt övertygad om bandets styrka.
Kvintetten, med sångaren Ben Gibbard i spetsen, har inte bara blandat vilt mellan de fem coverlåtarna. Från den för mig okända kvinnliga r&b-gruppen TLC till den allmänt kända R.E.M. Och på vägen uppmärksammar så spännande låtskrivare som Vic Chesnutt och Chan Marshall.
Förutom den tidiga R.E.M.-låten, som inte tillhör bandets berömda repertoar, hade jag garanterat aldrig hört låtarna på den här ep:n tidigare i originalversionerna så både låt- och soundmässigt häpnar jag vid upprepade tillfällen när jag lyssnar.
Allt är så välgjort på skivan att jag faller handlöst för både kvalitén och den direkta personligheten i tolkningarna. Ändå kan jag inte beskriva bandets sound som speciellt udda och vill här närmast jämföra Death Cab For Cutie med exempelvis ett mer indieinriktat och mindre arenamässigt Coldplay.
Men framförallt är det urvalet av låtar som imponerar. Som låten de har hittat hos Louisiana-bandet Neutral Milk Hotel, som jag aldrig ens hade hört talas om innan den här skivan, Vic Chesnutt och Chan Marshall (under artistnamnet Cat Power) är visserligen mer kända namn men Death Cab... har elegant hittat starka låtar ur huvudsakligen anonyma låtkataloger.
Det är genomgående ganska poppiga klanger på ep:n och där prickar Death Cab For Cutie höjdpunkterna, som i den ovannämnda exemplariska Neutral Milk Hotel-låten ”The King Of Carrot Flowers, Pt. One” och R.E.M.:s ”Fall on me” hämtad från det bandets stora popperiod på 80-talet.
Lyssnar man som jag på den här ep:n vill man höra mer av och med det här bandet och det finns all anledning att lyssningsvägen hålla kontakt med Ben Gibbard och hans kamrater.
A1. Waterfalls (Sleepy Brown/Lisa Lopes/Marqueze M. Ethridge/Ray Murray/Rico Wade)
1994. Från albumet "CrazySexyCool" med TLC.
A2. The King Of Carrot Flowers, Pt. One (Jeff Mangum)
1998. Från albumet "In the Aeroplane Over the Sea" med Neutral Milk Hotel.
A3. Fall On Me (Bill Berry/Peter Buck/Mike Mills/Michael Stipe)
1986. Från albumet "Lifes rich pageant" med R.E.M..
A4. Flirted With You All My Life (Vic Chesnutt)
2009. Från albumet "At the cut" med låtskrivaren.
A5. Metal Heart (Chan Marshall)
1998. Från albumet "Moon pix" med Cat Power (Chan Marshall).
/ Håkan
<< | Januari 2024 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: