Blogginlägg från 2010-01-08

Höstens fantastiska nyheter

   Hi Lars   
   We meet at last!   
   My name is Mickey Jupp and I am now on-line.
   If you need to contact me about anything (the truth, perhaps?), please do so.

   Thanks for running a great site.

   All the best      
   Mickey the Jupp

Det var i början på oktober som Lars Kärrbäck, som driver världens bästa Mickey Jupp-sajt, mejlade mig och berättade att han hade fått mejl från – Mickey Jupp (se bild från 1980 här uppe till höger). Men så långt var Lasse väldigt villrådig, osäker och visste inte om han skulle skratta eller gråta. Var det verkligen Mickey i egen hög person som skrev eller var det någon som vill driva eller skoja med honom?
   Men det visade sig tämligen snart att Mickey satt uppe i Cumbria i norra England och gärna vill diskutera sin egen långa karriär, låtar och skivor och till och med varför han skrev vissa låtar. Efter tre-fyra månader och många mejl och telefonsamtal mellan Mickey och Lasse börjar kontakten flyta på. Fast när Lasse ringer och det står “International call” på Mickey svarare vill han inte svara för han tror att det är någon försäljare i Indien som ringer och vill sälja något…
   Jag själv har dragit nytta av Lasse Kärrbäcks kontakter, bland annat i min artikel om Jupps låt “Switchboard Susan”, samtidigt som Jupp själv blivit öppen och intresserad på ett helt annat sätt än under tidigare år.
   Lasse (se höger) har även kontakt med övriga Legend-medlemmar och det droppar in nyheter och information med jämna mellanrum. Mejl som ofta även hamnar på mitt bord och jag tänker att det här är något att meddela läsekretsen men att det hela tiden kommer andra projekt och andra prioriteringar emellan.
   Så nu tänkte jag till slut berätta om övriga Mickey Jupp-relaterade nyheter som kommit till mig och sedan inte så mycket längre. Förutom att informationen naturligtvis ständigt uppdateras i nyhetsbrev och på Lasses hemsida.
   John Bobin, basist i Legend, har berättat om det nya bandet Hunt, Runt, Shunt and Cunningham. Ett på pappret intressant band som innehåller, förutom Bobin, många andra Southend-profiler:
   Tony Sumner, piano och sång, Dennis Masterton, gitarr, Mickey Brownlee, trummor, Vic Collins, steelguitar, Graeme Turner, saxofon, och James Sumner, sång. Bandet håller på och spelar in en skiva, “Pack up while you’re winning”.
   Bobin berättar också om ett annat band med Southend-rötter, The Oriole Express. Ett namn som förpliktar, The Orioles var ett av Mickey Jupps första band, och musikaliskt ska bandet, enligt John Potter som sjunger och spelar piano i bandet, försöka återskapa originalbandets sound. Potter berättar:
   "I have long been a admirer of Mick, and my vision 4 years ago was to emulate his first band 'The Orioles', by putting a CD together in the spirit of that band. I was already a good friend of Bill Legend. When John Bobin emailed me two months ago to say he would like to play with Bill again, and me, it was the opportunity to make my vision a reality. John then introduced Dennis Masterton on guitar.
   The musicians then in place we recorded 12 tracks at my house here in Wix over the last 3 weeks. Some Orioles songs, 'Little Queenie', 'Fool to care' are included, plus Mick's 'Standing at the Crossroads' are included, plus some new songs, and a song from my previous album on Ace Records called 'Mailtrain. All of which I sing as well as play piano. The theme of the album is piano based New Orleans music."

På pappret låter allt det här alldeles fantastiskt. I verkligheten kommer det säkert att bli än mer himmelskt.
   Slutligen några intressanta YouTube-klipp med Oriole Express. Först "Jambalaya" och sedan "All aboard":




/ Håkan

Elin Ruth är bäst

Elin Ruth Sigvardsson gjorde förra årets bästa svenska album, ”Cookatoo friends”. Och duetten ”Love” med Lars Eriksson tillhör också förra årets höjdpunkter.



/ Håkan

John Hiatts ”Slug line”

John Hiatts ”Slug line” finns naturligtvis med på min 70-lista. Här är det titellåten.



/ Håkan

Roy Wood är en hjälte

Jag skrev en lång artikel om Roy Wood, mannen bakom både The Move, Electric Light Orchestra och Wizzard. Här är det den senare spektakulära gruppen i den fantastiska Phil Spector-influerade hitlåten ”See my baby jive”. Som följs av en mindre Wizzard-hit, ”Angel fingers” och The Moves kanske största hit, ”Blackberry way”.







/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.