Blogginlägg

Fantastisk i det lilla formatet

Postad: 2008-05-07 07:34
Kategori: Live-recensioner

KONSERT
Mathias Lilja + Vänner
Mitt Andra Hem, Örebro 4/5
Konsertlängd: 20.35-21.19 (44 minuter)
Recensentens plats: 7-8 meter rakt fram från scenen några trappsteg upp.


Som rutinerad konsertbesökare behövs det positiva kickar för att inte de konventionella upplevelserna ska ta över från de rejält inspirerade stunderna. Och det behöver nödvändigtvis inte vara på de största och mest uppmärksammade konserterna som de där magiska stunderna inträffar. Inte heller krävs det en lång rad av originallåtar för att känslan i det framförda ska bli personlig med en enorm närvarokänsla.
   Som på det lilla Mitt Andra Hem, kanske ett 30-tal personer i publiken, i söndagskväll. Med en artist, Mathias Lilja, som plockade fram sina udda favoriter från rockhistorien och bjöd på ett alldeles fantastiskt framförande i det lilla formatet.
   Det som annonserades som ”Vänner” var gitarristen Magnus Hägerås som supportade på huvudsakligen akustisk gitarr.
   Jag har alltid högaktat Mathias starka sångröst, en stämma som kan behärska både kraft och vemod med samma briljans. Och han sjöng i söndagskväll lika bedårande som alltid. Men den här gången fick han gitarren, främst den elektriska, att leva. Ett underbart gitarrhantverk som lika mycket byggde på känsla som teknisk skicklighet. Med ett driv jag närmast vill jämföra med Albert Lee.
   Sedan hade vi kvällens repertoar som bestod av nio låtar på en trekvart där jag långtifrån kunde identifiera varje enskild låt. Men med texter, sånger och melodier jag kunde ana hade rötter i allt från Woody Guthrie till Jayhawks men som framfördes som vore de skrivna av mannen bakom mikrofonen.
   Mathias gav ledtrådar till några låtar som gjorde att en del pusselbitar föll på plats. Exempelvis Gram Parsons ”Brass buttons”, den i sammanhanget väldigt passande Stones-låten ”Dead flowers” och en underbar version av ”Runaway” fylld av den desperation och frustration som Del Shannon en gång hade när han skrev låten.
   Så avslutade Mathias sitt framträdande med två låtar hämtade från två av sina husgudar, Townes Van Zandt och Merle Haggard. Den förstnämndes ”Flying shoes” var kvällens diamant. När Mathias tonade ned sitt gitarrspel och sjöng från botten av sitt hjärta. Ljuvligt var bara förnamnet.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (394)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (214)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (103)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Maj 2008 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Johan S 9/03: Mitt upp i alllt detta kom väl också EP:n ”Pink Parker” med bl.a. ”Hold Back The...

Silja 9/03: Men den finns på YouTube! Här: https://www.youtube.com/results?search_query=%2...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.