Blogginlägg

Gästrecension: Håkan Hellström

Min första gäst-recension på den här sidan är ett faktum. Det är min dotter Emily som med mycken möda och stora besvär klämt fram sina synpunkter om förra helgens Håkan Hellström-konsert.

HÅKAN HELLSTRÖM
Scandinavium, Göteborg 12 april 2008

Jag har sett Håkan Hellström många gånger. På festivaler, i små lokaler och på stora ställen men aldrig så stort som Scandinavium. Det är naturligtvis spännande att se honom spela i sin hemstad men jag ville inte ha några stora förväntningar. Ändå steg spänningen när vi var på plats och konsertstarten var nära.
   I väntan på konserten kom det in två gamla gubbar på scen och spelade fiol och gitarr. Jag har senare fått reda på att det var Daniel Gilberts pappa och en kompis till honom. Musikaliskt hade det här inget gemensamt med Håkan Hellströms musik men det var en rolig överraskning.
   Jag trodde Håkan skulle inleda med hiten ”För en lång, lång tid” men pappa hade tyvärr rätt, det blev första låten ifrån den senaste skivan ”Tro och tvivel”. En perfekt start på en sjukt bra konsert.
   Direkt skapade han publikkontakt och det blev inte direkt sämre när han redan som andra låt spelade ”Ramlar”. Efter tredje låten, ”Dom kommer kliva på dig igen”, hälsade Håkan alla välkomna och det lät som det kom från hjärtat. Det är klart att det var stort även för honom att spela på Scandinavium.
   Stefan Sporsén stod för trumpetspelandet på scen trots att han inte är med på skivan. Och tillsammans med saxofonisten påminde soundet om dom tidigare skivorna med Håkan.
   Tempot gick sedan ner lite under låtarna ”Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din”, från den nya skivan och ”Hurricane Gilbert”. För att sedan explodera igen under ”Mitt Gullbergs kaj paradis”. Direkt efter det blev först några rader ifrån ”Förhoppningar och regnbågar” för att sedan övergå i ”Klubbland”.
   Man kommer väldigt långt ifrån scenen när det är en sån stor konsertlokal men det är en upplevelse i sig att se ett fullsatt Scandinavium sjunga med i varenda låttext och älska varje sekund.
   Egentligen var varje låt en höjdpunkt men det jag minns allra mest var ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”, ”Kärlek är ett brev skickat tusen gånger”, ”Minnen av aprilhimlen” (som han tillägnade sin gamle Broder Daniel-vän Anders Göthberg) och hela raden av extralåtar där han blandade båda ballader och poplåtar.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.