Blogginlägg
Staffan Hellstrand tog sig musikaliska friheter
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 26/2 2008.
KONSERT
Staffan Hellstrand
Mitt Andra Hem, Örebro 24 februari 2008
Konsertlängd: 21.02-22.07 (65 minuter)
Recensentens plats: Stående 10 meter rakt framför scenen, några trappsteg upp.
Är det något jag, som icke-musiker, imponeras över är det låtskrivare som har en hänsynslös känsla för melodier och refränger. Staffan Hellstrand passar perfekt in i den exklusiva skaran av underbara låtsnickare. Visserligen har han på skivorna hjälp av diverse musiker, som lägger på någon magisk orgelslinga eller något häftigt gitarriff, men melodierna och sångerna har en kvalitativ styrka som håller lyssnaren engagerad låten igenom.
På egen hand, som i söndagskväll inför en liten men fanatisk publik, var det inte så mycket svårare att hitta de där unika och omedelbara detaljerna i Staffans musik. Ty de flesta låtar han har skrivit är, enligt popskolans formulär 1A, bra melodier till engagerande texter som fungerar i alla sammanhang, såväl enkla spartanska som vidlyftiga arrangemang.
På Mitt Andra Hem bjöd Staffan på det simpla receptet en röst och två instrument (akustisk gitarr/piano) och det räckte gott och väl för att skapa jubel, handklapp och allsång. Jag gissar att tekniska problem med pianot reducerade repertoaren bakom det instrumentet. Det gjorde helhetsbilden lite skev för de blott två pianolåtarna, ”Becca” och ”Ingen ska få andas”, han framförde hade klanger som i variationens namn påverkat konserten i en ännu mer positiv riktning.
Vid såna här tillfällen, när Staffan Hellstrand står själv på en scen, blir det fler och allvarligare snack om vad texterna handlar om och han framstod som en mer eller mindre övervintrad protestsångare med både svarta, allvarliga och miljömedvetna textrader. Och den melodiska ådran tog sig dessutom musikaliska friheter åt både suggestiv rock (”Mehkong whiskey”) och närmast vildsint riffande på den akustiska gitarren.
De tre låtarna från senaste skivan ”Spökskepp” tillhörde konsertens fräschaste ögonblick. Där repertoaren i övrigt var väldigt identisk, fast lite mer kortfattad, med Örebrokonserten för i stort sett ett år sedan. Med det stora publiknumret ”Lilla fågel blå” som sedvanlig extralåt och en accapellaversion av Dan Anderssons ”Spelmannen” som överraskande slutkläm.
Staffan Hellstrands låtar:
Fanfar
Den första snön
Hela vägen hem
Kromad, svart
Ditt tak ska falla ner
Becca
Ingen ska få andas
Spökskepp
Decemberblommor
Låt det inte dö
Mehkong whiskey
Romeo i Stocksund
Extralåtar
Lilla fågel blå
Spelmannen
/ Håkan
Veckans 2 små filmklipp (7)
#12: Big smash!
<< | Februari 2008 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: