Blogginlägg

Cardigans efter 1998 är världsklass

THE CARDIGANS: Best of (Stockholm Records)
En maffig samling, 22 låtar på en cd, med ett svenskt genom alla tider framgångsrikt band. Som jag inledningsvis hade ett lite trassligt, ojämnt och skeptiskt förhållande till. Lite för svala, jazzinfluerade arrangemang och lite för simpla, tunna popmelodier för min dåtida smak.
   Dåtid var alltså 1994 till 1996, med solklara hits som ”Rise & shine” och ”Lovefool” som naturligtvis uppfyller sin plats på den här samlingen, och det var först 1998 som jag tyckte att bandet började tillföra något konstruktivt till svensk popsocietet.
   Bandets låtar började uteslutande skrivas av Peter Svensson och Nina Persson. Med låtar som ”My favourite game” och ”Erase/Rewind” började jag skönja en strålande utvecklingsbar framtid.
   Vi har inte ens kommit halvvägs på den här samlingen, som löper föredömligt kronologisk, när vi når klenoderna i Cardigans guldkantade karriär. För det är ju så, enligt mina egna teorier, att Cardigans efter Nina Perssons lilla soloutflykt med A Camp är världsklass. Mogen, fantastiskt vuxen, låtstark och tidlös poprock som håller i alla väder.
   Det var också då som gruppen, också enligt mig, gick från att skriva popstarka hitsinglar till att bli en genuint stark albumgrupp. Albumen ”First band on the moon” och ”Gran Turismo” får snällt ursäkta men ”Long gone before daylight” och ”Super extra gravity” tillhör guldkornen i gruppens diskografi.
   Samlingens urval har också, med rätta, en lätt slagsida åt det senare materialet och sammantaget ger skivan en utmärkt och lysande bild av Cardigans på skiva.

Bonusmaterial: Kanske lite konstruerat och kortfattat, en 21 sekunder lång bagatell som heter ”Bonus track” och enligt den mycket snyggt dokumenterade omslagstexten, där bandet berättar sina tankar och minnen kring varje låt, fanns med på den franska utgåvan av ”Super Extra Gravity”.
   Då känns Tom Jones version av Talking Heads ”Burning down the house”, där Nina Persson och Cardigans gästar, som en både bättre och mer överraskande bonuslåt.

/ Håkan

Håkan Gustavsson 13/01: Kanonplatta - fattar inte hur jag har missat det här? Wilmer X referenserna är k...

Sigge Lake 5/01: Jag köpte en dubbelcdskiva på Röda korset i Kalmar. The songs of Lennon & McCaet...

Bubba 30/12: Jayhawks låt ”Gonna be a darkness” är väl skriven ihop med Jakob Dylan, inte den...

Johan 30/12: Bra lista Håkan, här är mins 22 bästa: Primal Scream - Give Out But Don’t Giv...

Timmy Petersson 17/12: Såhär 12 år senare... men Lalla Hansson har ju även gjort fler bra översättnin...

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Torsdagen den 18 oktober 1979 1. Det var en m...

Mikael Löwengren 11/12: SETLISTA Konserthuset, Örebro Tisdagen den 14 oktober 1980 1. Natt (ensam m...

Lennart Ahlgren 5/12: Gjorde de fler turnéer? För jag vill minnas att jag såg de i Lund men då var äve...

Lars Kärrbäck 1/12: Är det inte dags att göra en diskografi om Anne-Lie och Extra. Många intressanta...

Ingrid 23/11: Var på denna konsert och i min minnesbild kommer Franz Bekerlee in och spelar so...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.