Blogginlägg

Ibland blir upplevelsen större än själva konserten

Postad: 2006-03-10 12:31
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10 mars 2006.

Hur gärna jag än vill går det inte att jämföra konserter med andra konserter. Det är inte som när jag recenserar skivor där miljön, i favoritfåtöljen med de sladdlösa hörlurarna på huvudet, och förutsättningarna i stort sett är lika fast tidpunkten kan skifta mellan tidig eftermiddag en söndag, sen måndagkväll eller lördag förmiddag.
   I de fallen kan knappast omgivningen påverka tyckandet eller uppfattningen. Det är helt annorlunda på konserter där artisten eller gruppen på scen hela tiden har ett samspel med publiken och själva framförandet påverkas av miljön, lokalen, atmosfären och stämningen. Och jag i min tur påverkas i positiv, negativ eller, vid extrema fall, likgiltig riktning.
   Lokalen betyder mycket vid konsertbesök. Det kan vara trångt inomhus i en källare eller en stor elegant vidlyftigt byggd konsertlokal. Det kan vara en stor fotbollsarena under bar himmel eller en stimmig pubspelning med begränsad uppmärksamhet från publiken.
   Jag har upplevt allt och jag kan inte bestämma vad som är bäst. Principiellt tycker jag naturligtvis att mindre spelningar på mindre ställen blir så mycket personligare och mer engagerande men det finns fler undantag än regler i den övertygelsen.
   Jag kan aldrig glömma den fullständigt makalösa känslan när vi hoppade stora sprickor i Ullevi-betongen till Bruce Springsteen sommaren 1985 men samtidigt bär jag med mig ett vällustigt minne från källaren på Prisma, som nu heter Klaras, när Poul Perris var makalöst övertygande som en rasande furiös rocksångare när The Facer våren 1999 gjorde ett av sina första framträdanden.
   Sedan måste man alltid sätta in varje konsertupplevelse i ett sammanhang och då blir det ännu svårare att jämföra. Hur ska jag exempelvis kunna rangordna Springsteens arenarock 1985 med förra årets solospelning. Inte bara med tanke på det faktum att det musikaliska uttrycket var helt annorlunda. Det har också med ålder att göra och då inte nödvändigtvis artistens ålder.
   1985 skulle jag fylla 33 år och traditionen med mastodontkonserter på Ullevi var bara knappt tre år gammal. Det gjorde naturligtvis att nyfikenheten och den storslagna inramningen satte outplånliga spår i en hjärna som med åren, erkänner jag motvilligt, blivit lite avmätt och sällan når hysterisk stormstyrka.
   Därför var det med viss avundsjuka jag upplevde de hysteriska scenerna när Darin tog Örebropubliken med storm för drygt en vecka sedan. Inför ett välfyllt Conventum, som är en perfekt stor konsertlokal med stående publik, så blev hela upplevelsen så underhållande och stundtals större än själva konserten.
   Bara några dagar före tog ungefär ett lika välfyllt Conventum emot Thåström. Men då var vi i publiken av högre medelålder och stod där betydligt mer sansade, vuxna, mogna, disciplinerade och (kanske) trötta i vårt förhållningssätt till en helt underbar konsert.
   Naturligtvis var Thåströms konsert, med alla sina majestätiska ballader och klockrena texter (tack, Conventums fina akustik!), en så mycket större musikalisk upplevelse än Darins kvicka gymnastikuppvisning.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (395)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (215)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (104)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2006 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.