Blogginlägg

Animals konsert

Postad: 2000-10-13 14:15
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 12/10 2000.

THE ANIMALS
Prisma/Universal, Örebro 10/10 2000


Den nya upplagan av Animals, som gjorde comeback 1993, fortsätter med jämna mellanrum att gästa Sverige med hela tiden uppdaterade sättningar. För nästan exakt tre år sedan stod de på Prisma och var genuint skickliga men ganska ordinärt personliga.
   Nu med ny sångare, den unge (som han presenteras som) 40-årige Tony Liddle, och ännu en viktig originalmedlem i klaviaturspelaren Dave Rowberry. Plus en basist, Jim Rodford med sen Kinks-anknytning, som inte påverkade soundet nämnvärt.
   Det riktigt originella saknades givetvis, de är ju först och främst ett coverband med sina egna hits som repertoar, och ingen kan ersätta Eric Burdons svarta röst. Men Liddle gjorde ett tappert försök och hade klarat sig charmant på Sikta mot stjärnorna ty han kopierade friskt. Men ofta lyste hans hårdrocksrötter igenom. Mer kraft än djup i den rösten.
   Ändå lät det totalt sett bättre i tisdagskväll än det gjorde för tre år sedan. Jag inbillar mig att en gång Alan Prices ersättare på keyboards, Rowberry, har lite mer känsla och kunnighet i originalsoundet.
   Det var faktiskt han som var kvällens musikaliska behållning där han cool och loj satt bakom tangenterna och var som en klippa. Det var huvudsakligen han som gjorde det obligatoriska numret "House of the rising sun", till den fåtaliga (ca 50 pers) publikens glädje, så mycket bättre än för tre år sedan.
   Annars blev repertoaren i vanlig ordning, efter originalreceptet, en blandning av tämligen tidlösa 60-talshits och stadiga r&b-covers. Som coverband är Animals helt ok, som överlevare från 60-talet förvånansvärt levande och duktiga arvtagare till originalbandet utan att för den skull vara riktigt upphetsande.

Hilton Valentine - guitar
John Steel - drums
Tony Liddle - vocals
Jim Rodford - bass
Dave Rowberry - keyboards

Animals låtar:
Talk to me, baby (Elmore James)
Boom boom boom
Baby let me take you home
I believe to my soul (Ray Charles)
See see rider
Don't let me bring you down
Sending you back to Walker
House of the rising sun
Bright light, big city (Jimmy Reed)
Roberta (Frankie Ford)
Outcast
It's my life
I'm crying
Inside looking out
Bring it on home to me
What'd I say
Roadrunner (Bo Diddley)
Don't let me be understood
We've gotta get out of this place

Extralåt
House of the rising sun (repris)

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (408)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2000 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Björn Stein 27/02: Tack Håkan...3+7=11 ...

Dan Jansson 25/01: Hej! Läser med nöje din artikel om Basse Wickman. Själv håller jag på med en ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.