Blogginlägg

Covers: Jeff Larson

JEFF LARSON: It'll never happen again (Melody Place, 2023)

SKIVANS UNDERRUBRIK ÄR "A TIM HARDIN tribute" och alla förstår att Jeff Larsons minialbum, sex låtar, är en hyllning till låtskrivaren Tim Hardin. Det är både lätt och svårt att tolka Hardins låtar. Lätt för att det finns så många kvalitetsmässigt starka låtar att välja och svårt för den otacksamma rollen att bli jämförd med en fantastisk låtskrivare med en obeskrivligt personlig röst.
   Jag kan väl direkt påstå att amerikanen Jeff Larsen bara lyckats till hälften, att göra ett minialbum med starka Tim Hardin-låtar, men har inte tillfört låtmaterialet någon personlig prägel eller haft någon ambition att förändra eller överraska lyssnaren.
   Skivan är till stora delar inspelad i Sydney och min första tanke är att Jeff Larson, som jag inte alls känner till sedan tidigare men har gjort två tidigare coverskivor med Rick Nelson- och Buffalo Springfield-låtar, har sina rötter i Australien men han är en rutinerad sångare och låtskrivare från San Francisco-trakten. Laurel Canyon-traditionen. Där har han tidigare samarbetat med gruppen America vilket fått till följd att det är den gruppens Gerry Beckley som har producerat den här skivan.
   Det är absolut inga fel på Jeff Larsons tolkningar av Tim Hardin-materialet. Däremot är de alldeles för proffsiga och låter alldeles för opersonligt eleganta för att bli ett alternativ till originalmaterialet. Beckley har inte bara producerat skivan, han spelar de flesta instrumenten (piano, gitarrer, orgel, dragspel, bas, flöjt, trummor...) och det blir som sagt snyggt och prydligt men lite själlöst.
   Ry Cooders son Joachim spelar trummor på ett par låtar men det ökar inte på personligheten fast låtmaterialet är av hög kvalité. En personlig favorit bland Tim Hardin-låtarna är ”How can we hang on to a dream” där en baklängesgitarr, spelad av Gerrys son Matt Beckley, flöjt, cello och violin gör allt för att övertyga mig om skivans musikaliska värde. Men jag behåller tyvärr min lite svala attityd till den här coverskivan.

Reason to believe (Tim Hardin)
1966. Från albumet "Tim Hardin1" med låtskrivaren.
It'll never happen again (Tim Hardin)
1966. Från albumet "Tim Hardin1" med låtskrivaren.
If I were a carpenter (Tim Hardin)
1966. Singel med Bobby Darin.
Don't make promises (Tim Hardin)
1966. Singel med låtskrivaren.
Misty roses (Tim Hardin)
1966. Från albumet "Tim Hardin1" med låtskrivaren.
How can we hang on to a dream (Tim Hardin)
1966. Från albumet "Tim Hardin1" med låtskrivaren.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.