Blogginlägg

Mando Diao har mycket kvar att bevisa

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/7 2002.

KONSERT
MANDO DIAO
Kalas, Brunnsparken, Örebro 26/7 2002

Blanda en dos tidig Motown med en dos tidig The Who (innan pophitsen kom) och dryga ut med garagerockens bångstyriga energi och du hoppar av glädje åt Mando Diao. Och för män i min ålder också av nostalgisk fascination. Jag råkar ha upplevt den där tillbakablickande känslan ett stort antal gånger under mitt vuxna liv så jag var beredd även igår kväll när Borlängekvintetten stegade upp på Kalas-turnéns lilla scen.
   För en konsert på exakt 25 minuter och nio låtar. Musikaliskt är de än så länge en parentes och de har mycket kvar att bevisa för att ens närma sig de kaxiga uttalanden om allt och alla som de har spritt omkring sig. I Sverige kallas det storhetsvansinne.
   Det behövs definitivt mer än dessa få minuter på scen för Mando Diao för att kunna ta sångaren Gustaf Noréns naiva och smått ironiska ord, om sitt eget band som något pophistoriskt viktigt, på allvar. Och så här i efterhand förstår jag de uppskrivna kommentarerna för bandet är bra men knappast något mer än ett hyfsat förband.
   Däremot var det en härlig hunger och gränslös energi de musikaliskt de slängde i ansiktet på Kent-publiken. Med låtar som inte tar många steg framåt i rockhistorien men däremot effektivt förvaltar sitt arv på bästa sätt.
   Och det är så skönt att slippa tjat om dåligt ljud, rundgång och distad sång ty det tillhör Mando Diaos hela koncept även på skiva. Det talas om Mando Diao som framtidshopp men därtill behövs det lite mer egna idéer och personliga infall. Gärna i kombination med den mycket uppiggande energi de vräkte ut från den lilla scenen.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.