Blogginlägg
Vansinnigt vacker upplevelse av Carola
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/7 2002.
KONSERT
CAROLA
Stranddagarna, Karlskoga 25/7 2002
Det finns få svenska sångerskor med Carolas infernaliskt positiva utstrålning. Möjligen tar hon hjälp av Gud men hon lyckas faktiskt hålla ihop det ojämna hopkoket, en musikalisk pyttipanna i ordets rätta mening, till show hon presenterade. Och med en karisma med stort K och en lysande vacker röst gjorde hon sommarens konsert ändå till en vansinnigt vacker upplevelse.
Grattis örebroare, som i kväll får chansen att se och höra ett gediget proffs på scen. Igår kom Carola med solen och det vackra vädret lyfte hela föreställningen. Det var nästan allt det positiva och när det var som bäst tangerar denna Carola internationell kvalitetsnivå. Däremot är hon omöjlig, eller om det är räddhågsna rådgivare i omgivningen, på att sätta ihop en genomgående låtstark, fräck och fokuserad konsert.
Det blev alldeles för mycket show med flera klädbyten och många visuella konster för att riktigt tillfredsställa en spartansk musikrecensent. Med en Carola som just i dag och i år skulle kunna riva av den värsta gospelsoul s om skulle kunna framföras av en svensk. Jag skulle vilja uppleva mer utmaning, en fräckare profil och ett genomgående mer musikaliskt utnyttjande av det tunga kompbandet med körsångerskor och allt. Ty ljudet var stundtals för fladdrigt för att uppfattas som attack.
Däremot lyckades hon överraska med att ge låtarna från den senaste skivan, ett starkt levande uttryck där hon faktiskt närmade sig mina förväntade höjder. "My show" är mycket riktigt ingenting att bygga en sommarturné på men just där fanns ett uns av framtidstro. Fast hos publiken passerade de låtarna ganska obemärkt. Riktigt pinsamt blev det däremot under introduktionen till discomedleyt, då Maurice Gibb från Bee Gees talade på ett inspelat band. Inte heller det så kallade spontana inslaget, "Unplugged" tio år för sent, med tre tjejer och en kille från publiken var särskilt lyckat.
Det kanske var avslappnat och folkligt men tog ner tempot i showen till ett minimum. Då var det tur att Carola hade showens bokstavligen guldkittrande final kvar med de riktiga klassikerna "Mitt i ett äventyr", "Främling" och "Fångad av en stormvind". För en stor festivalpublik, som inte riktigt kan ta till sig svårsjungna ballader är dessa hits obetalbara.
/ Håkan
Kent setlist
Mando Diao har mycket kvar att bevisa
<< | Juli 2002 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget: