Blogginlägg

Tributes: Joey Spampinato

”Party for Joey: A Sweet Relief tribute for Joey Spampinato” (True North, 2021)

SKIVORNA SOM FÖREKOMMER UNDER Håkans Pops ”Tribute-skivor”-kategori handlar ofta om hyllningar till döda låtskrivare eller artister. Idag är ämnet en levande basist, den före detta NRBQ-medlemmen Joey Spampinato, som fram till 2004 också var en av sångarna i bandet och skrev majoriteten av bandets repertoar.
   I oktober 2015 fick Spampinato en cancerdiagnos men lever fortfarande tack vare långsiktiga behandlingar som betalas genom en fond, YouCaring, som omedelbart bildades och redan i februari 2016 hade samlat ihop över 90 000 dollar. I juni 2021 släpptes sedan en hyllningsplatta till Spampinato som via musikerfonden Sweet Relief försöker få in mer pengar.
   Jag har lite slarvigt kallat NRBQ för den amerikanska motsvarigheten till engelska Rockpile men gruppen var och är, bandet existerar fortfarande med en originalmedlem, så mycket mer än bara ett svängigt rockgäng som lever ut sina ambitioner allra bäst live. Jag märker min egen osäkerhet när jag lyssnar på innehållet på det här albumet som är en stor blandning av musikaliska stilar som är svåra att samla undet ett begrepp.
   Det är också en hisnande bred blandning av artister och grupper som här hyllar Joey. Med flera NRBQ-relaterade artister. Som exempelvis inledande Al Anderson, som var NRBQ-medlem mellan 1971 och 1993, som ekar just Rockpile på ”You can't hide” från 1969. Ännu ösigare blir det när Bonnie Raitt slår sig ihop med dagens NRBQ och gör 1978-låten ”Green lights”. Plus den avslutand lugna piano/sång-duetten där fru Spampinato, Kami Lyle, ömsint sjunger och viskar tillsammans med Joey själv i “First Crush”. Med ett bräckligt trumpetsolo på slutet som grand finale.
   Hela skivan är otroligt underhållande och är, som redan sagts, underbart varierad med många rejäla höjdpunkter. Los Lobos “Every Boy, Every Girl” med ett saxofonintro och cajunkrydda i dragspelssolot, Peter Cases lite poppigare “Don’t Knock At My Door” med ett taktfast Louisiana-sväng i rytmerna och Steve Forberta ännu poppigare “Beverly” är drygt två minuter av ren och skär magi. Det är bara tre höjdpunkter.
   Det finns fler men några kanske tillhör den udda kategorin. Som när en osannolik mix av artister med soulsjungande Ben Harper i spetsen framför ett tajt bandet med bland annat Keith Richards och munspelaren Charlie Musselwhite förmedlar lite träskrötter i rytmerna. Eller när den udda trolleriduon(!) Penn & Teller tolkar ”Plenty of somethin”.
   Som sagt finns här många höjdpunkter och jag vill också gärna framhålla låtarna med Deer Tick, The Minus 5 och Chris Speddings galna powerpopmöte med det kanadensiska punkgänget The Nils där den legendariske engelske gitarristen drar några fuzziga och vilda gitarrsolon.


Al Anderson – “You Can’t Hide”
Los Lobos – “Every Boy, Every Girl”
Deer Tick – “That I Get Back Home”
Ben Harper with Keith Richards, Charlie Musselwhite, Benmont Tench, Don Was, & Don Heffington – “Like a Locomotive”
Peter Case – “Don’t Knock At My Door”
She & Him – “How Can I Make You Love Me”
The Minus 5 – “Don’t She Look Good”
Steve Forbert – “Beverly”
Buddy Miller & Jim Lauderdale – “How Will I Know”
Bonnie Raitt & NRBQ – “Green Lights”
Robbie Fulks – “Chores”
Penn And Teller – “Plenty of Somethin’”
The Nils & Chris Spedding – “That’s Alright”
Kami Lyle with Joey – “First Crush”

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.