Blogginlägg

Krönika: November 1995

Postad: 2021-02-05 07:55
Kategori: Krönikor

The Beatles var mitt favoritobjekt när jag skulle skriva en krönika i Nerikes Allehanda och jag skrev också åtskilliga artiklar och recensioner i ämnet. Hösten 1995 skulle Beatles-intresset öka i intensitet över hela världen. Samma dag som den här krönikan publicerades släpptes första delen i trilogin ”Anthology”.
   Krönikan (illustrerad med mitt gamla medlemskort i Beatles fan club) var kanske mitt ultimata erkännande, men också en detaljerad beskrivning, varför jag hade fyra Liverpool-killar som största favoriter när det gällde musik.

 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/11 1995.
 
MITT LIV SOM BEATLES-FANATIKER

FÖR DRYGT 32 ÅR SEDAN FÖRÄNDRADES VÄRLDEN. För mig. När söndagskvällen 3 november 1963 hade passerat skulle ingenting vara sig likt. Ett liv med rättstavning, landbandy på gatan och Tio i Topp i allmänhet, hade plötsligt fått en ny mening, en ny inriktning och nya idoler.
   The Beatles, fyra Liverpool-grabbar runt 20, lämnade på bara några låtar i tv-programmet Drop In outplånliga spår i en hel generation.
   Min grå mellanstadievardag fylldes med passion och det var med betydligt lättsammare steg jag tog mig till skolan på måndagsmorgonen.
   Under den veckan Beatles besökte och turnerade i Sverige hösten 1963 växte deras popularitet enormt.
   ”She loves you” var den viktigaste inträdesbiljetten till alla svenskars hjärtan, inklusive mitt. Deras slagkraftiga ”Yeah, yeah”-refräng blev ingenting mindre än en milstolpe i pophistorien.
   På den här tiden gick utvecklingen i sakta mak. Det tog ett år från skivdebut till första utlandsturné och det tog nästan två månader från det omvälvande Drop In-programmet tills jag hade min första Beatles-skiva i handen.
   ”She loves you” förpackad i ett orange bildomslag blev en uppskattad julklapp. Så flitigt spelad julen 1963 att när jag nu hör baksidan, den högst ordinära ”I'll get you”, känner smaken av apelsinchoklad i munnen. Innehållet i ett annat av julpaketen.
   I min singel/hit-orienterade 11-åriga hjärna var det bara hits, singlar och Tio i Topp som gällde vid den här tidpunkten.
   Radioprogrammet Pop 63 med Klas Burling blev nästan en daglig angelägenhet. Där jag på några timmar i veckan fick heltäckande information om nyheterna från den angloamerikanska popvärlden. Större var inte branschen på den tiden.
   Efter ”She loves you” blev popskivor en klar bristvara i mitt hem. Min Philips rullbandspelare fungerade som tillräcklig kompensation.
   Därför kom jag inte att äga en ny skiva förrän ”Sgt Pepper” i juni 1967. Sparpengar från mitt första sommarjobb investerades i en monoversion av det som långt senare av många skulle beskrivas som pophistoriens viktigaste skiva.
   Riktig skivsamlare blev jag först hösten 1968. Samtidigt som ”Hey Jude” släpptes...
   Då kunde jag snabbt köpa ifatt skivor jag missat.
   Hösten 1968 introducerades samtidigt Beatles skivbolag Apple och jag fann det som min uppgift att inte bara samla på Beatles-skivor utan även allt som gavs ut på Apple.
   Beatles har i alla år varit det intressantaste namnet av alla skivsamlarmarknader över världen. Ingenting tyder på att förutsättningarna förändras denna höst...
   Lagom till kulmen av mitt Beatles-intresse 1969 blev killarna oense. Att ”Abbey Road” släpptes samma dag som min födelsedag hösten 1969 var en tröst så god som någon. Och jag minns att jag samma dag köpte skivan i Luxors skivaffär på Storgatan i Örebro.
   Redan innan den ofrånkomliga brytningen våren 1970 gjorde de fyra medlemmarna skivor på egen hand. Jag tog aldrig ställning för någon utan utökade skivsamlandet gånger fyra.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (456)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (234)
Krönikor (171)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (144)
Örebro (52)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2021 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28

Bengt Gustafsson 22/11: Hej Jag var där kväll två. Och jag råkade vara i musikaffären när Elvis m...

Peter Lundmark 19/11: Ett litet mästerverk som kommit lite i skymundan....

Håkan Gustavsson 18/11: Hej! Jag tycker att det är kul att du rangordnar efter din smak och inte efter...

Torsten Braf 16/11: Hej Håkan. Under parollen Bättre sent än aldrig har jag just läst din runa ...

Göran Johansson 8/11: Första gången jag skriver här. Blev så glad att se namnet Lowry Hamner & The...

Silja 6/11: Hej Håkan, Var inte du på Harrys då coverbandet som lirade Dylanlåtar var...

Thomas J I'm kingfisher 1/11: Får tacka för tankesällskapet! // Thomas...

Björn 29/10: Tack Håkan för den rapporten, ökade på anglofil-abstinensens några grader.....

Mikael Bodin 15/10: Tack för en väldigt fin beskrivning av albumet som jag personligen håller vä...

Björn 11/10: Vill lyfta fram denna, Drive All Night, klipp från - Göteborg, 2008. Som lite ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.