Blogginlägg

Ett glatt återseende

Postad: 1997-08-18 09:55
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 18/8 1997.

RAJ MONTANA BAND
Alfred Nobel, Karlskoga 16 augusti 1997


Ingen har krävt någon Raj Montana-revival, själv har jag under åren känt ett högst måttligt sug efter Dan Hylanders och Py Bäckmans låtar som regerade 1983-84.
   Däremot fann jag försommarens skiva med deras största ögonblick samlade som tidlös pop utan minsta tillstymmelse av damm och nostalgi. En prestation i dessa frekventa återföreningstider.
   Sommarens turné, som travat på utan hysteri eller större uppmärksamhet, närmar sig slutet och sent i lördags kväll spelade de på Alfred Nobel i Karlskoga.
   Gamla popstjärnor är inte stjärnor förevigt, möjligen med undantag för Ulf Lundell, så klubbspelningar får dryga ut den sporadiska spelplanen. Nu var det dock utomhus så visst flög en känsla av deja vu genom luften.
   Även på scen har Raj Montana kvar både dignitet och glöd. Av musikalisk tyngd och sedvanligt samspel.
   Ett band som inte bara leds av två scengiganter utan också har en extraordinär kör i Anne-Lie Rydé och Tove Naess och musiker som i sanningens namn är fem yrkesproffs av absolut högklass.
   Kanske var det inte lika väloljat som "förr i tiden". Det spelades stundtals fel, strängar brast och orden kom ibland i fel ordning. Men sånt förgyller och förstärker nuet och närvaron. Bättre med en brusten gitarrsträng än ett brustet hjärta.
   Tid, plats och miljö, runt midnatt en lördagkväll inför en halvt berusad men absolut pigg och vaken publik, var rörelsefriheten dock begränsad. I den starkt komprimerade repertoaren saknade jag åtskilliga Dan & Py-klassiker, främst flera av de lugnare, återhållsamma låtarna.
   Ändå blev utflykten i den sällsamma Raj Montana-historien som ett glatt återseende. Glad och lycklig var också kvällens signum. Det här är killar och tjejer som har nära till skrattet och lyckades också sprida glädjen bland publiken.
   Och någon ringrost kunde jag inte upptäcka. Med hjälp av åtskilliga nya fräscha arrangemang, "Jag lever", "Segla på ett moln" (Anne-Lie Rydés paradnummer som blev nattens publikfavorit), en halvakustisk "Höst" och "Svart kaffe" med gitarrintro a la "Wild thing", överlevde bandet nostalgihotet.
   Konserten lyfte musikaliskt direkt och fick i höjd med Anne-Lies evergreen vingar och ett smart medley på tre av Dans uptempolåtar avslutade ordinarie avdelningen perfekt.
   Sedan fick konsertrepertoaren en inramning av innerlig prägel. Dan inledde med "Roll along...", hans egen hylling till Lowell George, och ett decimerat band framförde som extra extralåt "Willin'" på ett både spontant och humoristiskt sätt. Allt tillägnat upphovsmannen George och för kvällen också Elvis Presley. Så dags var den fjärde betygstuppen mycket nära.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (414)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Augusti 1997 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

TuffeTom 8/07: Beklagar Johan S. Jag missade ditt inlägg. Blev ju en kopia av det du redan s...

TuffeTom 8/07: Håller med om att debuten som soloartist var mycket bra. Men möjligen har du m...

Hans Schönning 4/07: Borde förstått det. Dina texter är alltid underhållande. Vi är ganska svältfödda...

Hans Schönning 3/07: Första Young-albumet kom 1969 och sålunda 50 år sedan. Inte 40 som du felatigt s...

Johan S 1/07: Hmm, måste nog protestera lite mot slutstycket. Henley har ju inte gjort så mång...

Mats 19/06: Jag var också där, på Olympen i Lund. Minns förbandet Tom Petty & The Heartbreak...

Mats 19/06: Hej, Bra och intressant som det mesta du skriver måste dock protestera när du sk...

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.