Blogginlägg

00: #32. LARS WINNERBÄCK

Postad: 2019-09-16 07:59
Kategori: 00-talets bästa

LARS WINNERBÄCK: Singel (Sonet/Universal, 2001)

LARS WINNERBÄCK ÄR EN AV MÅNGA SVENSKA artister som har kommit att personifiera 00-talets musik och han har, liksom många andra, en given plats på min lista över det decenniets favoriter. Han gjorde visserligen sin debut redan på 90-talet men det var under 00-talet han växte upp till en av landets största artister både på skiva och scen. En position han har försvarat med marginal sedan dess.
   Det kanske finns större, mäktigare och personligare exempel ur hans skivhistoria från det decenniet, ”Daugava” (2006) är ett spontant förslag, men jag tycker ”Singel” är nog så bra. Det var genombrottet hos den stora publiken och ett bra exempel på att han redan här hade personlighet, långtifrån färdigutvecklad men det pekade åt många håll med ett sound som sökte olika vägar till uppmärksamhet.
   En tidig ambition var att gå i Ulf Lundells musikaliska fotspår. Winnerbäck fick ju under några år runt 2001 stå ut med jämförelsen och han verkade just då inte bry sig speciellt mycket när Lundell-referenserna dök upp i var och varannan recension.
   Beslutet att spela in ”Singel” i England, i Ridge Farm-studion, var ju i sammanhanget ganska provocerande. Det var nämligen just där som Ulf Lundell och hans band spelade in ”Längre inåt landet” våren 1980. Nu åkte alltså Winnerbäck med sitt band till exakt samma plats utanför London hösten 2000 för att spela in sitt fjärde album. Snacka om att spela kritikerna i händerna.
   ”Singel” är trots titeln ett album, alltså Winnerbäcks fjärde, och det var där och då, våren 2001, som han och hans musik och låtar började göra stora intryck i min värld. Och när jag nu återvänder till albumet märker jag att majoriteten av låtarna och arrangemangen på skivan sitter gjutna i mitt undermedvetna.
   2001 var Lars Winnerbäck sedan flera år tillbaka ändå ett stort namn i mitt lyssnande liv och jag hade noga följt hans utveckling. I samband med att Folkparksforum arrangerades i Örebro i slutet på 90-talet fanns det arrangörer som pratade sig varma om den här Linköpingskillens framtid. Hans första två album, ”Dans med svåra steg” (1996) och ”Rusningstrafik” (1997), ramlade ner i mitt knä några år efter release men jag kunde då inte riktigt ana storheten i hans låtar och karriär.
   Känslan av en helt okej men alls inte exklusiv singer/songwriter-artist låg tung över de tidiga skivornas innehåll. Dessutom fick jag då en känsla att han i låtskrivandet stod långt borta i skuggan av Stefan Sundström och det fanns uppenbara paralleller i hans omgivning som pekade åt det hållet. Den Sundström-allierade Johan Johansson producerade Winnerbäcks andra album. Jag upptäcker nu att Sundströms och Karin Renbergs dotter Vanja (numera känd som sångerska i The Vanjas) finns i kören på en låt på Winnerbäcks andra album.
   Även nästa Winnerbäck-album, ”Med solen i ögonen”, producerade Johansson men där började det hända saker, ett starkare låtskriveri och profilen av en personlig artist började skönjas på allvar.
   Winnerbäck dök 1999 upp i det brokiga turnésällskapet Bland Skurkar, Helgon och Vanligt Folk där han var ungdomen bland etablerade ”gamlingar” som just Sundström, Renberg, Johansson och Kjell Höglund och gav hela sällskapet en rockig inramning. Winnerbäck hade ännu inte släppt sitt fjärde album men han framförde live sin nya singelhit ”Kom ihåg mig” klockrent och rockigt med en poprefräng där jag ytterligare kunde ana en positiv framtid.
   Albumet ”Kom” producerade 23-årige Winnerbäck själv och det var ett strongt statement från en artist som ännu inte var färdigutvecklad. Här fanns några frön till det band som flera år senare skulle få namnet Hovet, men det var alltså på ”Singel” som det fulltaliga kompbandet till slut skulle bli en mäktig enhet.
   Då anslöt gitarristerna Johan Persson och Staffan Andersson, körtjejejrna Anna Stadling och Idde Schultz till Winnerbäcks komp där redan Jens Back, keyboards, Magnus Norpan Eriksson, trummor, och Josef Zackrisson, bas, var hemmastadda. Ett band som med tiden, under första halvan av 00-talet, skulle bli Lars Winnerbäcks stora trygghet bakom honom på turné.

Favoritlåt: "Du hade tid". Det är nästan fullständigt omöjligt att bara utnämna en enda låt som favorit på ”Singel” men jag tar det kanske uppseendeväckande beslutet att välja skivans enda cover, en Ani DiFranco-låt (från hennes album ”Out of range”, 1994) på svenska. Bland alla imponerande framrusande poprockdängor valde jag alltså en nedstämd ballad, en låt som påminner mig om Winnerbäcks första turnéer när flickorna i publiken jublar efter textraden ”Du frågar 'Tog du dom med storm ikväll?'”. Och Lars Winnerbäck visade att det inte bara var enkla rocklåtar som skulle komma att besegra sin publik.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (425)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (54)
Konserter (223)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (117)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2019 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

Tomas 15/10: Du har skrivit fel ording i bildtexten. John och Stu ska byta plats...

Jan Arne Martin Lennell 12/10: Så himla bra...om än inte i nivå med Del Amitri som grupp. Har tyvärr inte fått ...

Johan S 11/10: Helt enkelt en fantastisk platta!...

Gunnar Åslund 7/10: Cream spelade på Idrottshuset i Örebro den 18/11-1967....

Erik E 24/09: Enligt wikipedia är Titam Florebeck en pseudonym för Stephan Forkelid: https://s...

Bengt 20/09: Hej Skall vara One Chord Wonders med the Adverts! Tackar för en i övrigt fan...

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Johan S 8/08: Aah, detta är verkligen en gammal favorit. Pubrockpärla! Tycker också Gomm sl...

Jan Lennell 28/07: Petitess, men ändå för ordningens skull; 20 juni ska vara 20 JULi :). Tack för e...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.