Blogginlägg

I min skivhylla: Badfinger

Postad: 2017-12-01 07:59
Kategori: I min skivhylla



BADFINGER: Straight up (Apple SAPCOR 19)

Release:
11 februari 1972
Placering i skivhyllan: Specialhylla 2. Mellan Gary Wrights "Footprint" (1971) och David Brombergs "David Brombergs" (1972).

NÄR JAG IDAG EFTER DRYGT 45 ÅR återvänder till Badfingers tredje album är det en angenäm upplevelse. Nåja, jag har väl sporadiskt spelat skivan genom åren men aldrig så fullständigt koncentrerat som nu. Dessutom har jag nu grävt ner mig i historien runt bandet och skivan och jag har, erkänner jag nu, aldrig förstått fullt ut (har berättat några detaljer här) hur komplicerat inspelningsförfarandet var när "Straight up" blev till. Jo, jag har alltid känt till att George Harrison inledde och slutförde inspelningarna till fyra låtar och att sedan Todd Rundgren producerade resten av låtarna.
   Processen med nya albumet började med att Badfinger mellan januari och mars 1971 spelade in ett helt album som sedan refuserades av skivbolaget. Ambitionen var att spela in uppföljaren till bandets andra album, "No dice" (1970) som också resulterade i hitsingellåten "No matter what". Ännu en gång anlitade de teknikern Geoff Emerick som producent men det färdiga albumet förkastades alltså helt.
   Inför nyinspelningarna med George Harrison vid rodret som producent försvann hälften av låtarna från första inspelningen. Det var för övrigt George som inte hade godkänt de ursprungliga inspelningarna och ville nu själv övervaka och ta huvudansvar för materialet. Men efter fyra inspelade och slutförda låtar fick han på kort varsel ett mycket prestigefullt uppdrag: Att arrangera konserten till stöd för alla människor vid svältkatastrofen i Bangla Desh, "The concert for Bangla Desh", och drog sig därmed ur Badfinger-projektet.
   En ny producent engagerades, amerikanen Todd Rundgren, och med dagens perspektiv i bagaget måste jag anse att det beslutet var ganska vågat och nästan taget ur luften. Rundgren var visserligen en het up-and-coming-artist men också väldigt orutinerad, hade just släppt sitt andra soloalbum, haft en mindre singelhit med "We gotta get you a woman" men hade ingen stor erfarenhet bakom mixerbordet. Däremot skulle Rundgren under åren efteråt etablera sig som en mycket framgångsrik producent i de stora sammanhangen.
   På "Straight up" märker jag ingen avsevärd soundskillnad mellan de Harrison-producerade spåren och de som Rundgren ansvarat för. Inspelningarna har genomgående resulterat i ett uppenbart engelskt popsound och kopplingen till Beatles är påtaglig på många låtar. Faktiskt helt logiskt för ett band som sedan våren 1968, när de flyttade till London från Wales/Liverpool, helt naturligt levt i skuggan av The Beatles.
   I maj 1968 skrev Badfinger kontrakt som låtskrivare till Beatles-bolaget Apple Publishing och två månader senare skrev de även kontrakt som artister. Då gick de under gruppnamnet The Iveys men Paul McCartney tyckte att namnet Badfinger var roligare, hämtat från arbetsnamnet till låten "With a little help from my friends" som hette "Badfinger boogie" från början. Sedan skänkte Paul sin låt "Come and get it" till bandet som därmed fick sin första singelhit 1969

DET LÅTSKRIVANDE GRABBARNA I BADFINGER, Pete Ham. Joey Molland och Tom Evans, hade på kort tid skrivit ännu starkare material till nyinspelningen av albumet. Petes båda låtar, "Day after day" och "Baby blue", är klockrena singellåtar fast mitt i den berömda turbulensen på det då Allen Klein-styrda Apple släpptes bara den första, med Harrisons distinkta slidegitarr som läcker detalj, och blev som förväntat en hit. Med lite marknadsföring hade den tänkbara uppföljande singeln, powerpop-smittande "Baby blue", blivit en ännu större hit men skivbolaget hakade inte på den chansen. Just på den låten förstår jag att många bedömare placerade Badfinger i powerpopfacket.
   Övriga Harrison-producerade spår tillhör i flera fall albumets höjdpunkter, "Name of the game" (som också var planerad som singel) och "I'd die babe" medan "Suitcase" låter som en outtake från Beatles tidiga karriär. Pete Ham framstår som bandets klart lysande låtskrivare, både "Name of the game" och "Perfection" är ju härlig pop med några stänk vemod. Men Joey Mollands "I'd die babe" och "Sweet Tuesday morning" tillhör också topparna.
   Det var inte bara rörigt på skivbolagskontoret vid den här tidpunkten. Skivans omslagstext med låtordningen är också helt omkastad.
   Trots det musikaliskt lyckade resultatet med "Straight up" och den relativt kommersiella framgången med topp 10-singeln "Day after day" får jag känslan av att skivbolaget Apple inte satsade allt på Badfinger. Därför började kontakterna, efter den här skivan, att rinna ut i sanden. Det var ett förhållandevis bittert band som lämnade Apple och Pete Ham lyckades strax innan skriva ännu en perfekt poplåt med en vemodig sorgkant, "Apple of my eye", som släpptes på Apple när bandet redan skrivit kontrakt med Warner Bros.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (384)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (43)
Konserter (211)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (16)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2017 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Bosse Erikson 12/12: Kvällen i konserthuset var 1975, kvällen före såg jag Springsteens berömda speln...

Dan Fahrman 9/12: Tack Per Magnusson. Weather report har bara spelat en gång och det var i Konsert...

Peter 8/12: Du har kort nämnt Lundells live "Natten hade varit mild & öm". Tycker den spegla...

Perre 8/12: Ja det märkliga var att när stället skulle stänga så skulle SVT göra ett reporta...

Hans 1/12: Hur har du sorterat skivorna? Gissar på Beatles-relaterat i kronologisk ordning,...

Tomas 22/11: Han turnerade faktiskt med 2 olika band 1985.På våren med Olsen,Johansson,Patche...

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.