Blogginlägg

I min skivhylla: Wellander & Ronander

WELLANDER & RONANDER: Wellander & Ronander (Polar POLS 286)

Release: april 1978
Placering i skivhyllan: Hylla 11. Mellan Lasse Wellanders "Tweed" (1987) och Howard Werths "Six of one... half a dozen of the other" (1982).

NATURE VAR 70-TALETS MEST ANLITADE KOMPGRUPP i Sverige och Lasse Wellander och Mats Ronander var bandets största profiler. 1972 kompade bandet Pugh och sedan blev det sommarturnéer med både Ted Gärdestad och Göran Fristorp innan det berömda livesamarbetet med Ulf Lundell under åren 1976 och 1977. Nature och Lundell avslutade det gemensamma turnerandet sommaren 1977 och därmed sprack också bandet.
   - Jag är tyvärr osäker på när och varför vi bestämde oss för att lägga ner, möjligtvis skulle vi ta en liten paus. Det var ingen osämja eller så, men kanske hade vi nött lite på varandra efter alla år och alla mil, förklarar Lasse idag när jag påminner om den här tiden.
   Sedan flera år tillbaka, det började med album och sommarturné 1975, hade Wellander funnits med i kretsen kring ABBA. Ronander, eller Malla som han kallades i musikerkretsar, började träna upp gitarrspelandet 1973/74 och hösten 1977 gjorde han debut som gitarrist på en turné med Pugh & Rainrock. Jag recenserade konserten i Örebro under den turnén.
   Nature gav under några år, 1972/74, ut skivor på Metronome-distribuerade Gump och Sonet. Diskografin finns här. Gump-kontraktet var väl en följd av kopplingen till Pugh som också producerade Natures albumdebut. Sedan hamnade Nature på Sonet där Clabbe af Geijerstam producerade albumet "Earthmover".
   Kontakten med Clabbe, båda jobbade då regelbundet med ABBA (när Lasse var upptagen av ABBA-turnerande ersattes han i Nature av Richard Rolf från November), resulterade i Lasse Wellanders första soloalbum "Electrocuted" (1976). Första soloskivan, som producerades av Clabbe, ska inte jämföras med Lasses "solokarriär" som egentligen startade på allvar först 1985 och var lite seriösare och vuxnare. "Electrocuted" var en bred mix från tuff rock via akustiska gitarrer till folkmusik.
   1976 och 1977 var ett intensivt turnerande med Ulf Lundell, tre långa turnéer på två år, som resulterade i livealbumet "Natten hade varit mild och öm". Först sprack alltså samarbetet med Lundell och sedan sprack hela Nature fast i planeringen var bandet bokade för att kompa Lundell på "Nådens år"-albumet. Lasse har idag inget minne av just den händelsen.
   Uppbrotten med både Lundell och Nature fick gitarristen Wellander och sångaren/gitarristen Ronander att bilda eget under namnet Wellander & Ronander och båda medverkar för övrigt på Lundells "Nådens år" som spelades in parallellt med Wellander & Ronander-skivan från december 1977 till februari 1978. Medan Lundell spelade in allt i EMI-studion gjordes Nature-parets album i fem olika studior.
   - Malla och jag hade skrivit alla originallåtar som Nature spelade. Vi bodde nära varandra i Vasastan så det kändes naturligt att träffas och plita lite, nu på svenska, minns Lasse idag. Vi skrev låtarna tillsammans men Malla skrev texterna och jag stod nog för merparten av musiken och arrangemangen.
   Givetvis var det Wellanders ABBA-kontakter som gjorde att Wellander & Ronander-skivan gavs ut på Polar-etiketten. Som en naturlig fortsättning på den historien skulle det visa sig ett år senare att både Wellander och Ronander fanns med i ABBA-bandet på jorden runt-turnén hösten 1979 och våren 1980 som gick till både Nordamerika, Europa (bland annat sex kvällar i rad i London) och Japan.

UR SAMLINGEN STUDIOMUSIKER SOM PARET Wellander och Ronander spelar med på skivan bildades ett kompband med Rolf Alex, trummor, Rutger Gunnarsson, bas, och Stefan Nilsson, keyboards, som genomförde en tre veckor lång turné när skivan hade släppts i april 1978 (bara en vecka efter "Nådens år"...).
   - Ibland var det Backa-Hans Eriksson på istället för Rutger och Kaj Söderström istället för Stefan, detta beroende på andra åtaganden.
   Wellander & Ronander-bandet råkade sedan bli identiskt med det nya Lundell-kompet som sommaren 1978 (juli/augusti) turnerade i Sverige och samtidigt spelade in nya Lundell-singeln "Bergets topp", då uppträdde bandet under gruppnamnet Studiomaffian.
   Nåväl, det är en tämligen påkostad produktion som genomsyrar Wellander & Ronander-skivan. Från det läckra Hans Gedda-fotografiet på omslaget (den typiska hotellrumsmiljön), den renodlade konvolututformningen (Rune Söderqvist, ABBA-designern), den stora mängden originallåtar, imponerande samlingen musiker och teknikern Michael B Tretows ofelbara inspelningsljud.
   Tretow, som även var med och producerade skivan, var väl inte känd som någon rockmusikproducent men å andra sidan bjuder "Wellander & Ronander" på en bred definition av musik. Stark sång i "Livets lust" och "Hoppets motorhotell", en instrumentallåt ("EMH 870") som doftar filmmusik, funk- och jazztendenser ("Kulturens bästa vän" och "Bara lite blues"), några blixtrande Wellander-solon och den förväntade mängden av rak rockmusik ("Dos av rock'n'roll" och "Motorcity").
   Mjukt och muskulöst om vartannat alltså där lekfullhet och jam i studion också förekommer. Allt är på svenska och här grundlägger Ronander sin stil som textförfattare. Stundtals en egenkonstruerad lyrik som tre år senare skulle chocka mig på Ronanders första soloalbum 1981. Lyrik, korthuggen och ibland lite skämtsamt skruvad, som Mats med åren har format till en personlig skatt som skulle bli hans kännetecken på sångtexter under solokarriären.
   Till den här skivan såldes även notalbum med melodier och texter som gick att rekvirera från Notservice. Och på inneromslaget finns en stark varning till alla skivköpare tryckt, en uppmaning som jag tror att jag aldrig tidigare har sett på något skivomslag: "Dessa texter får inte framföras till andra melodier. Melodierna får inte förses med av förlaget ej godkända texter. Kopiering och avskrift förbjudet. Missbruk beivras enligt lag". Ord, förmodligen formulerade av skivbolagsdirektören Stickkan Anderson, och inga visor!
   - Jag tycker fortfarande att vi gjorde en bra skiva. Kanske lite ”torr” mixmässigt kan jag tycka idag, men det var lite sånt ideal på den tiden, avslutar Lasse Wellander.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.