Blogginlägg
Bob Johnston (1932-2015)
Har man, som i skivproducenten Bob Johnstons fall, producerat skivor med Bob Dylan, Simon & Garfunkel, Leonard Cohen och Johnny Cash så har man en given plats i legendarernas skara. Det var framförallt under 60-talet som Johnston var ansvarig för en mängd historiska album som sedan automatiskt ynglade av sig i singelhits och Johnstons namn kommer garanterat att förekomma i många sammanhang på min just inledda serie om 60-talets singelfavoriter.
Men det var alltså på kända numera legendariska album som "Blonde on blonde", "Nashville skyline", "Parsley, Sage, Rosemary and Thyme", "Songs of Love and hate" och liveskivorna "At Folsom Prison" och "at San Quentin" han gjorde sig till ett odödligt namn i skivbranschen. Johnston var under den tiden anställd på det amerikanska skivbolaget Columbia, där han efterträdde Tom Wilson (som hade upptäckt just Bob Dylan och Simon & Garfunkel), som gav ut ovannämnda album.
Kommentaren "Is it rolling, Bob?" är ett historiskt ögonblick i musikhistorien. Det var Bob Dylan som ställde frågan till Johnston när låten "To be alone with you" spelades in 13 februari 1969, en låt som sedan gavs ut på albumet "Nashville skyline".
Alla minnesartiklar om Bob Johnston, som jag har läst, har missat det faktum att han även producerade några Aretha Franklin-singlar under 1965 och 1966 när hon också var Columbia-artist.
Efter Columbia-engagemanget, där han faktiskt vid ett tillfälle även producerade Louis Armstrong, sökte sig Johnston på 70-talet till England och var delaktig i intressanta engelska namn som Bell & Arc, Rab Noakes och Lindisfarne. Men han jobbade också med en intressant blandning artister som Hoyt Axton, New Riders Of The Purple Sage, Joe Ely och Waterboys.
Senaste skivan med Bob Johnston-referens i min skivsamling är Carl Perkins "Go cat go!" där bland mycket annat, Tom Petty, Paul Simon, Willie Nelson och Johnny Cash gästar, alla gamla Beatles-medlemmarna finns med på olika spår.
Bob Johnston dog i fredags 14 augusti 2015.
/ Håkan
60: #38-42
60: #37. PROCOL HARUM (1967-1969)
<< | Augusti 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...


Kommentarer till blogginlägget: