Blogginlägg

Covers: Spitballs

SPITBALLS: Spitballs (Beserkley, 1978)

Spitballs var inte en grupp - utan flera, tillsammans. Och "gömde sig" bakom gruppnamnet Spitballs. Det amerikanska skivbolaget Beserkley lät sina artister och grupper samarbeta över gränserna på en coverskiva som är tillverkad med en gnutta humor som viktig ingrediens.
   Beserkley uppstod 1975 i Berkeley, Kalifornien, som en protest mot alla multinationella skivbolag som varken sÃ¥g, hörde eller var intresserade av alla nya band. Det var Matthew King Kaufmans idé att satsa pÃ¥ de alternativa rockbanden och med endast en handfull band blev Beserkley ett spännande alternativ i mitten pÃ¥ 70-talet. Kaufman var verkligen pionjär pÃ¥ en trend som nÃ¥gra Ã¥r senare skulle explodera i framförallt England med smÃ¥ skivbolag som Stiff och Chiswick.
   Det kaxiga skivbolaget, som hade humor, startade utgivningen med en greatest hits-samling, "Beserkeley Chartbusters, Vol 1", utan att ha släppt en enda skiva. Och "Home of the hits" blev deras underrubrik. Spitballs-skivan är en fortsättning pÃ¥ den komiska Ã¥dran.
   Spitballs är alltsÃ¥ en blandning av de amerikanska grupperna Earth Quake, Rubinoos, Modern Lovers (med Jonathan Richman), Greg Kihn plus det engelska bandet Tyla Gang. Vid den här tidpunkten, vÃ¥ren 1978, var den engelska avdelningen av Beserkley nystartad och Sean Tyla och hans band var först ut. Det blev dock ingen blomstrande affär, Smirks och Engineers var övriga band, och engelska Beserkley kursade 1979.
   Men 1977 och 1978 var glädjen högt i tak pÃ¥ Beserkley inför Spitballs-projektet som lanserades som ett fotbollslag, "Beserkley United", bÃ¥de i annons (se längst ned) och pÃ¥ skivomslagets baksida, och producerades av Kaufman tillsammans med Glen Kolotkin och Kenny Laguna.
   Det har grävts lite djupare efter intressanta lÃ¥tar och mÃ¥nga versioner andas bÃ¥de distans och humor. Exempelvis är det i mÃ¥nga fall basister och trummisar som sjunger i stället för den konventionelle frontmannen. Och annars sÃ¥ poppiga Rubinoos framstÃ¥r här som bÃ¥de tuffare och rockigare när de ger sig pÃ¥ Them- och Paul Revere & the Raiders-lÃ¥tar. PÃ¥ skivans enda originallÃ¥t, "I want her so bad" överraskar Rubinoos dessutom med bÃ¥de "My generation"-intro och ett i övrigt punkinspirerat sound.
   Sean Tylas bÃ¥da bidrag tillhör ocksÃ¥ skivans mer vÃ¥ldsamma inslag. PÃ¥ "Bad moon rising" raderar han effektivt ut Creedence frÃ¥n rockhistorien och i duetten med Earth Quake-sÃ¥ngaren John Doukas gör de hÃ¥rd rock av "Knock on wood". Bobby Fullers "Let her dance" lÃ¥ter som ett tidigt och mycket tuffare Tom Petty & the Heartbreakers. PÃ¥ Roy Woods okända lÃ¥t "Feel too good" är det uppenbart Led Zeppelin som stÃ¥tt modell för arrangemanget.
   AvslutningslÃ¥tarna pÃ¥ bÃ¥da skivsidorna är allsÃ¥ngspräglade utan att innehÃ¥lla riktig sÃ¥ng. Instrumentala klacksparkar pÃ¥ en skiva gjord pÃ¥ inte sÃ¥ stort allvar.


I can only give you everything (Royce Ader/Rubinoos) (Tommy Scott/Phil Coulter)
1966. Från albumet "Them again" med Them.
Gino is a coward (Larry Lynch/Greg Kihn Band) (Ronald Davis)
1964. Singel med Gino Washington.
Over and over (Steve Wright/Greg Kihn Band) (Robert James Byrd)
1958. Singel med låtskrivaren under artistnamnet Bobby Day
Bad moon Rising (Sean Tyla) (John C Fogerty)
1969. Singel med Creedence Clearwater Revival.
Life's too short (Greg Kihn) (Lee Bonner/Phil Huth)
1962. Singel med The Lafayettes.
Let her dance (Gary Phillips/Earth Quake) (Bobby Fuller)
1965. Singel med Bobby Fuller Four.
I want her so bad (Tommy Dunbar/Rubinoos) (Tommy Dunbar)
Originallåt.
Telstar (Joe Meek)
1962. Singel med The Tornados.
Way over there (Asa Brebner/the Modern Lovers) (William Robinson)
1960. Singel med The Miracles.
Chapel of love (Jonathan Richman) (Jeff Barry/Ellie Greenwich/Phil Spector)
1964. Singel med The Dixie Cups. (Inspelade men inte först utgivna av The Ronettes och Darlene Love)
Knock on wood (Sean Tyla & John Doukas/Earth Quake) (Steve Cropper/Eddie Floyd)
1966. Singel, b-sida, med Eddie Floyd.
Just like me (Jon Rubin/Rubinoos) (Richard Dey/Roger Hart)
1965. Singel med The Wilde Knights.
Boris the spider (Donn Spindt/Rubinoos) (John Entwistle)
1966. Från albumet "A Quick one" med The Who.
Feel too good (John Doukas/Earth Quake) (Roy Wood)
1970. Från albumet "Looking on" med The Move
Batman (Neal Hefti)
1966. Singel ("Batman theme") med låtskrivaren.



/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.