Blogginlägg
Covers: Johnny Thunders & Patti Palladin
JOHNNY THUNDERS & PATTI PALLADIN: Copy cats (Jungle, 1988)
Efter framgångarna på 70-talet både som medlem i New York Dolls, egna bandet Heartbreakers och sedan solokarriären blev livet trassligare för den kultförklarade rockhjälten och gitarristen Johnny Thunders.
På 80-talet blev studioinspelningarna sporadiska och skivutgivningen ojämn rent kvalitetsmässigt medan drogberoendet eskalerade i en tragisk takt. Livespelningarna slutade ofta i kaos och avbrott men "Copy cats" framstår ändå som hans relativt bästa stund på skiva under det decenniet. Vilket i och för sig inte säger så mycket.
"Copy cats" är ett snyggt förpackat album med guldglänsande design och åtskilliga gästande rockprofiler. Det är inte så mycket på skivan som lever upp till Thunders eviga legendstatus. Han tar exempelvis inte i gitarren på ett enda spår utan sjunger sig bara på sitt bräckliga, tärda, svaga men kanske personliga sätt genom covermaterialet som har sina rötter i 50- och 60-talet.
Det finns ingen som helst rockmentalitet på den här skivan. Snarare snäll pop med ibland stora arrangemang som förminskar Thunders röst ytterligare.
Det är nästan lite sorgligt att höra två profiler ur punkgenerationen låta så bleka och svaga. Thunders, som sedan 70-talets slut hade sin karriär förlagd till Europa, strålade samman med sin framtida duettpartner Patti Palladin, också från USA, första gången 1978 inför "So alone"-inspelningarna. Men Palladin är om möjligt ännu mer ofokuserad vid mikrofonen på den här skivan. Så är hennes bakgrund i musikbranschen mycket brokig och luddig.
Palladin hade 1974 en duo med Judy Nylon, designade delar av omslaget till The Damneds första album och figurerade också på Chris Speddings album "Hurt". Hon verkade befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle utan att den egna karriären någonsin tog fart.
Palladin och Thunders träffades åter 1984 för att spela in en duettsingel med Elvis Presleys gamla "Crawfish" som finns med här. Ett samarbete som återupptogs 1987 inför den här coverskivan där kändisar som Chrissie Hynde, Heartbreakers-medlemmarna Jerry Nolan och Billy Rath, Jayne County och delar av Only Ones medverkar utan att märkbart höja det musikaliska värdet.
Visst finns det spår av klassisk 60-talspop à la Shirelles och Ronettes på flera låtar, "Baby it's you" och "He cried", men Palladins sång är så lågt mixad att den försvinner bakom stråkar och kastanjetter. Då låter Thunders faktiskt mycket bättre i sin version av Dions "I was born to cry" som är skivans höjdpunkt.
Side one:
1. "Can't Seem to Make You Mine" (Sky Saxon)
1965. Singel med The Seeds.
2. "Baby It's You" (Mack David/Barney Williams/Burt Bacharach)
1961. Singel med The Shirelles.
3. "She Wants To Mambo" (Maxwell Davis/Gene Ford)
1954. Singel med The Chanters.
4. "Treat Her Right" (Roy Head)
1965. Singel med låtskrivaren.
5. "Uptown To Harlem" (Betty Mabry)
1967. Från albumet "The time has come" med The Chambers Brothers.
6. "Crawfish" (Fred Wise/Ben Weisman)
1958. Singel med Elvis Presley.
Side two:
1. "Alligator Wine" (Jerry Leiber/Mike Stoller)
1958. Singel med Screamin' Jay Hawkins.
2. "Two Time Loser" (Alden Bunn/Anna Sandford)
1963. Singel-b-sida med Tarheel Slim & Little Ann.
3. "Love Is Strange" (Ethel Cookie Smith/Mac Houston Baker)
1956. Singel med Mickey & Sylvia.
4. "I Was Born To Cry" (Dion DiMucci)
1962. Singel med Dion.
5. "He Cried" (Greg Richards/Ted Daryll)
1962. Singel ("She cried") med Jay and The Americans.
6. "Let Me Entertain You (Parts 1 and 2)" (Jules Styne/Stephen Sondheim)
1959. Från musikalen "Gypsy".
/ HÃ¥kan
Harrison gör Dylan
Jimmy Ruffin (1936-2014)
<< | November 2014 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: