Blogginlägg

Stark, avslappnad och rolig Lindberg

Postad: 2012-12-11 07:57
Kategori: Live-recensioner


                                                                                                          Foto: Kristin Wester

Den här recensionen publicerades ursprungligen i en kortare version i Nerikes Allehanda 10/12 2012.

MAGNUS LINDBERG
East West, Örebro 8 december 2012
Konsertlängd: 22:08-22:39, 23:00-23:35 och 23:55-00:28 (99 min)
Min plats: Stående och sittande, 5-7 m snett till vänster från scenen.


Historiskt sett tillhör Magnus Lindberg den exklusiva skaran av Sveriges mest emotionella sångare som med lätthet kryper under skinnet på lyssnaren. Magnus har genom decennier mixat både sin smärtsamt bräckliga och rockigt kraftfulla sida. Hans senaste Örebrobesök, för knappt ett år sedan, drabbades av nervspänning och de alltför höga förväntningarna som låg tät i lokalen. Då kunde Magnus inte visa upp sitt rätta jag fullt ut.
   På sushirestaurangen East West har arrangören Anders Damberg (Live At Heart-generalen) lyckats hitta en perfekt lokal för lågmälda konserter och Magnus Lindberg kände sig i lördagskväll både bekväm, hemtam, glad, uppenbart stark och avslappnad i den sköna resturangmiljön inför en liten men huvudsakligen fanatisk publik.
   Magnus har ett överflöd av kvalitativa låtar på sitt samvete men har under senare år ofta fastnat för en statisk blandning av gamla så kallade klassiker och en minst lika imponerande och stark rad färskare låtar hämtade från den senare produktionen. Det blev en underhållande och väldigt finstämd afton fast man knappast kan kalla Magnus sång för tonsäker när han till över hundra procent uttryckte sina känslor via sång och poesi.
   Ännu en gång fick de kända klenoderna från Magnus tidiga repertoar, typ "Månsken Peggie", "Tårar över city" och "Röda läppar" till inledande spontana publikapplåder, skymma utsikten för de lite mer anspråkslösa sångerna. Låtar, exempelvis "Dina bruna ögons man", "I väntan på vad då?" och den ännu ej utgivna "Vi leker vår egen Gud", som alls icke saknar kvalité och personlighet.
   På en stol med bara en akustisk gitarr och flera munspel, och ett notställ med texterna till flera av kvällens repertoar, var det trubaduren och inte rockaren Lindberg som tog ut svängarna i tre akter under närmare hundra minuter. I det lågmälda formatet kom Magnus texter till sin rätt och det är ju ibland en oerhörd poesi som han under årens lopp har skrivit. Där han ibland tar temperaturen på dagens skönhetsideal eller beskriver självupplevd vänskap så fantastiskt stilfullt, vackert och effektivt.
   När Magnus Lindbergs sångkatalog i lördagskväll var som mest imponerande, ofta under de många låtarna från "Ljus i natten"-albumet, fanns det också plats för ett kraftfullt gitarrspel där tankarna ibland gick till Neil Youngs akustiska repertoar.
   De riktigt stora nyheterna eller något överraskande nyskrivet material saknades till stor del i Magnus framträdande. Där covervalen från Springsteens, Dylans och Marc Cohns repertoar var kvällens mest förutsägbara men också minst engagerande.
   Tyngdpunkten låg istället på hans egna tidlösa låtar i en föreställning som präglades av bra odödliga sånger, stark och kraftfull sång, minst lika starkt och distinkt gitarrspel, omedvetet humoristiskt mellansnack och ett överlag osedvanligt säkert uppträdande.

Tro på dig
Från en mörk, mörk himmel
Den första snön
Factory
Den risken finns
Allt som jag kan ge dig
Dina bruna ögons man
Varje gång du faller ner

Paus

Dansa med mig
Vi leker vår egen gud
Lycklig man
När jag ser dig
När hoppets tänds
Walking in Memphis
Ingen ska få se mig när jag går
Hanna och rättvisan

Paus

Ser du
Jag har aldrig vart i Memphis
I aska
I väntan på vad då?
Månsken Peggie
En ensam varg
Tårar över city
Röda läppar

Extralåt
I want you

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (400)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (226)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (111)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< December 2012 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Jan Wallin 12/11: MIn favoritgrupp Golden Earring, spelade på sitt mest kända album Moontan låten ...

Britt Beck 7/11: Din recension var ypperlig. Målerisk och saklig. Du fångade verkligen stämningen...

Perre 23/10: Hej Håkan, låten är ju en riktig klassiker vilket sammträffande. Läser just n...

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

per 5/10: Hej! Jag försöker hitta en digital version av en inspelning från Clashs konsert...

Gertrud 26/08: Hejsan! Läser ditt inlägg idag, och vill berätta en liten historia som hände mig...

Per Lindmark 21/08: Upptäckte din blogg idag och svävar runt på moln. Vilken guldgruva. Riskerar at...

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.