Blogginlägg
Singlar#64: Orchestral Manoeuvres
ORCHESTRAL MANOEUVRES: Joan of Arc (Dindisc, 1981)
FOLK I MIN OMGIVNING (läs: Lasse Kärrbäck) VILL PÅSTÅ att Echo & the Bunnymen var ett större Liverpool-band än The Beatles. Lasse är pubrockfantast i allmänhet och Mickey Jupp-älskare i synnerhet. Allt är inte givet och logiskt i den här världen. Jag är legitimerad Beatles-fantast men har nu på min 100-lista valt ett annat Liverpool-band som nästa singel: Orchestral Manouevres In The Dark. Ibland faller äpplet långt från trädet...
Först det här med bandnamnet. Gruppens eller duons (Andy McCluskey, bas, och Paul Humphreys, keyboards, var kärnan) ursprungliga hela namn var Orchestral Manouevres In The Dark när de bildades i september 1978 och omedelbart började turnera och blev därmed snart kända. I oktober 1980 på en ep-skiva som skickades med gratis på 10.000 ex av albumet "Organisation" var första gången den senare vedertagna förkortningen OMD förekom. Och i mars 1981, på en Smash Hits-singel, kortades bandnamnet första gången ned till bara Orchestral Manouevres. Och det hängde kvar till 9 oktober 1981 när "Joan of Arc" släpptes.
Under sina stora år var OMD knutet till skivbolaget DinDisc, en kortlivad etikett underställd Virgin som existerade mellan september 1979 och februari 1982. Men första singeln "Electricity" släpptes faktiskt på Manchesterbolaget Factory i maj 1979 men återutgavs på Dindisc i oktober 1979 för att ännu en gång ges ut i en ommixad version i mars 1980. Ett annat känt namn på Dindisc var Martha & the Muffins ("Echo beach").
Den vackra sången om det franska nationalhelgonet Jeanne d'Arc, även kallad Jungfrun av Orléans som levde på 1400-talet och dog redan som 19-åring, är skriven av McCluskey och producerad av Richard Manwaring som inte var något rutinerat namn men han figurerade faktiskt som tekniker på The Records debutalbum "Shades in bed".
OMD:s singel följdes en månad senare av ett album "Architecture and morality", som var symfoniskt, ofta instrumentalt med lite kylslagna men genomgående vackra arrangemang. Gruppen var då officiellt en kvintett, Humphreys och McCluskey (som tillsammans spelade 16 instrument) plus trummisen Malcolm Holmes, saxofonisten Martin Cooper och keyboardkillen Michael Douglas. Men det var givetvis den ursprungliga duon som styrde, ställde och skrev alla låtarna.
Fastän "Joan of Arc" arrangemangsmässigt var en tämligen syntetisk historia med en hel maskinpark i ryggen fanns det en stor skönhet i melodin och de för en gångs skull varma härliga syntarna. Och jag föll omedelbart för singeln och recenserade skivan hösten 1981 för Radio Örebro, i ett fredagskvällsprogram om nöjen som hette Fredags-Godis:
"Jag har alltid betraktat Orchestral Manoouevers In The Dark som en pretentiös och därför också ointressant syntgrupp. Som tidigare har gjort känslokall och opersonlig syntmusik. Precis som med annan liknande grupp Human League har deras sound under det senaste året förändrats till det bättre. De gör nu oslagbara poplåtar och framgångarna har heller inte uteblivit".
"Joan of Arc" nådde en 5:e-plats på försäljningslistan i England-men var ändå inte gruppens mest framgångsrika singel. Både "Souvenir" och "Maid of Orleans (the waltz of Joan of Arc)" (singlarna före och efter "Joan of Arc") nådde högre.
B-sidan "The Romance of the Telescope (Unfinished)", skriven av Humphreys och McCluskey tillsammans, var en unik låt som inte kom med på det aktuella albumet. En ballad där trummaskinen och de mörka, dova syntarna spelade huvudrollen och gav hela låten en kyrklig nästan religiös prägel.
Joan of Arc:
The Romance of the Telescope (Unfinished)
/ HÃ¥kan
33 år sedan i morse
Stark, avslappnad och rolig Lindberg
<< | December 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: