Blogginlägg från 2012-12-12

Ravi Shankar (1920-2012)

I några decennier har jag trott att den indiske sitarspelaren Ravi Shankar var en odödlig man men igår tog hans liv slut efter drygt 92 år. Jag kan väl inte påstå att hans musik, hans egna skivor, genom åren har påverkat mig så mycket men de existerar likväl i ett nästan onödigt stort antal i min skivsamling. Det är till största delen för att inte säga helt George Harrisons förtjänst.
   George och Ravi var ju vänner och ett musikaliskt team från det där första mötet i juni 1966 till Georges död för elva år sedan. Artister som har påverkat Beatles har ju i samma grad påverkat mig fast jag i Ravi Shankars fall hade svårt för alla oändliga ragor, långa suggestiva musikstycken, men däremot har det indiska soundet, speciellt sitarens klang, i västerländsk musik alltid fascinerat mig. Och rötterna fanns nästan alltid i Ravi Shankars gränslösa influenser.
   George Harrison hade faktiskt ett intresse i indisk kultur redan innan han träffade Ravi. Redan på soundtracket till "Help", våren 1965, förekommer det en sitar och George spelade första gången sitar på Beatles-låten "Norwegian wood" som började spelas in 12 oktober 1965.
   Harrisons första möte med Ravi följdes av sex veckor i Indien där han lärde sig spela sitar på riktigt och det indiska soundet fick större och större utrymme i Beatles musik och Georges liv. Våren 1966 påbörjades "Love you to", en Harrison-låt med enbart indiska musiker på "Revolver", och även på "Tomorrow never knows" finns sitaren med. På "Sgt Pepper"-spåret "Within you, without you" är George åter ensam Beatles-medlem bland indiska musiker liksom på "Lady Madonna"-b-sidan "The inner light" våren 1968.
   Det sistnämnda spåret spelades in i Indien samtidigt som George gjorde filmmusiken till "Wonderwall" som blev första albumet som gavs ut på Beatles skivbolag Apple i november 1968 några veckor innan "The white album". Trots vänskapen hade Ravi och George än så länge inte samarbetat på någon skiva men efter Beatles splittring och Apples växande skivproduktion blev det naturligt att George producerade och gav ut Ravi Shankar-skivor.
   I augusti 1971 blev samarbetet än mer intensivt när Ravi vände sig till George och bad om hjälp för att lösa problemen i Indiens grannland Bangla Desh som drabbats av både politisk konflikt, naturkatastrof och svält. På stödkonserten i Madison Square Garden fick Ravi Shankar med musiker en egen inledande avdelning. Strax därefter kom Shankars singel "Joi Bangla", Ravi skrev och framförde sedan filmmusiken till "Raga" och dubbelalbumet "In concert 1972". Allt producerat av Harrison.
   Ravi Shankar blev premiärartist på Harrisons eget skivbolag Dark Horse som etablerades i september 1974 med Shankar Family & Friends-singeln "I am missing you" och hela albumet där genuina indiska musiker spelade tillsammans med lika genuina rockmusiker. Alla följde med på Harrisons turné 1974.
   Det direkta samarbetet Shankar/Harrison fortsatte på Shankar-skivorna "Tana mana" (1987) och "Chants of India" (1997) och naturligtvis hade Ravi Shankar och hans indiska musiker en stor del i minneskonserten "Concert for George" i Royal Albert Hall 2002.
   Ravi Shankar dog av hjärtproblem i tisdags 11 december 2012.

/ Håkan

Micke Finell slutar i Refreshments

Det som under några månader har cirkulerat som ett rykte blev för knappt en timme sedan en nyhet svart på vitt: Saxofonisten Micke Finell slutar i Refreshments.

I pressmeddelandet skriver han själv:
Som ni kanske redan hört/läst så har jag med stor sorg i hjärtat tagit beslutet att sluta i bandet Refreshments 1 januari 2013.
   Bandet har varit mitt skötebarn sedan starten 1989. Jag vill passa på att tacka alla fans som glatt mej genom åren, jag vill även tacka min barndomsvän och vapendragare sedan 1979 (!), joakim Arnell, vi har upplevt åtskilliga fantastiska turnéer och roliga stunder tillsammans!!!
   Detta var inget lätt beslut, men för mej ett nödvändigt beslut! För er som vill fortsätta följa min musikaliska karriär kan ni titta in på www.rockaroundtheclock.tv. Eller följa mej via facebook.
   Jag önskar bandet all lycka i framtiden!

/ Håkan

Singlar#63: Elvis Costello

ELVIS COSTELLO: The other side of summer (Warner Bros, 1991)

12 DECEMBER 2012 OCH VÄLKOMMEN TILL - SOMMAREN! Eller egentligen inte. Elvis Costello var influerad av Brian Wilson men ville här presentera musikalisk satir. Han har musikaliskt och arrangemangsmässigt använt sig av alla påhitt som Wilson brukade göra men sjöng istället om baksidan till det soliga, "Den andra sidan av sommaren". Men Costellos fantastiskt somriga poplåt blir inte sämre för det.
   "The other side of summer", som spelades in sent 1990/tidigt 1991 i London och Hollywood, kom visserligen på singel för nästan 22 år sedan, i april 1991, men tillhör ändå den senare mer okända delen av Costellos karriär. Och tiden med åtskilliga klassiska singlar var vid den här tidpunkten förbi för engelsmannen. Vilket dock inte hindrar mig från att ändå utnämna "The other side of summer" till en av Costellos totalt bästa singlar.
   Under de här åren, 1989 till 1991, var Costello framförallt en ambitiös albumproducerande artist som ännu en gång ("King of America" 1986 var första experimentet) vände England ryggen, lämnade Attractions bakom sig, skrev kontrakt med Warner Bros och spelade huvudsakligen in sina skivor i USA med en stor majoritet amerikanska musiker.
   Det finns massor med exempel på artister som har förlorat hela sin personlighet på ett sådant tillvägagångssätt men för mig växte Costello musikaliskt både bredare och mer spännande än tidigare. "Spike" (1989) är ju en fantastisk skiva och "Mighty like a rose" (1991), som den här singeln är hämtad från, är inte så långt efter. Jag är naturligtvis påverkad av Costellos bekantskap med Paul McCartney under de här åren, de skrev låtar ihop, men det fanns också uppriktig nyfikenhet i allt han gjorde.
   Det var inte bara musikaliskt som Costello växte. Även hans hår och skägg växte till rent groteska former medan han kompades av ett intressant band med många profiler och stor rutin. Bland annat: Larry Knechtel (han spelade piano på "Bridge over troubled water"-originalet) på flygel. Attractions-Pete Thomas på både trummor, tamburin, klockor och kastanjetter. James Burton på akustisk gitarr. Producenten Mitchell Froom på sex olika keyboardinstrument. Och en körkvartett med Costello, Steven Soles (Alpha Band), Richard Page och Steve George (båda från Mr Mister) arrangerad av Costello och Froom.
   Froom har producerat skivan tillsammans med den irländske teknikern/producenten Kevin Killen och Costello själv under sitt rätta namn D P A MacManus, det vill säga Declan Patrick Aloysious MacManus.
   B-sidan "Couldn't call it unexpected no. 4" är en minst lika intressant låt men också helt annorlunda jämförd med singelframsidan. En sorts udda valsliknande låt med många roliga instrument, fyra olika klaviaturspelare, Costello, Knechtel, Froom och Heartbreakers-killen Benmont Tench. Lägg till gitarrfantomen Marc Ribot på banjo och blås, Jerry Scheff på ståbas och tuba och Jim Keltner på trummor. Och en mycket intressant text som pendlar mellan fantastisk poesi och ironi ("Well I'm the lucky goon/Who composed this tune from birds arranged on the high wire").
   Låten har däremot inget gemensamt med "Interlude: Couldn't call it unexpected no. 2", ettannat spår på "Mighty like a rose". "Tvåan" är ett kort (22 sek) instrumentalt mellanspel med Dirty Dozen Brass Band. Och var "Ettan" och "Trean" i den här serien tagit vägen vet jag inte.

Other side of summer:


Couldn't call it unexpected no. 4


/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.