Blogginlägg

#9: Rockmagasinet Live: Barracudas

Postad: 2012-06-18 07:52
Kategori: Rockmagasinet Live




Barracudas bildades 1978, musiken de spelade hade fått den osannolika etiketten surfgaragepunk, och fick en mindre hit i England 1980 med singeln "Summer fun". Men gruppen splittrades första gången redan 1981 men återuppstod snart igen. Med originalmedlemmarna sångaren Jeremy Gluck och gitarristen Robin Wills i spetsen.
   Gruppen hade sina rötter i både Kanada, USA och Australien men bodde vid det här tillfället 1984 i England. Där hade de spelat in sitt debutalbum "Drop out with the Barracudas" (1981) i Rockfield-studion och hade precis innan den här konserten släppt sitt senaste album "Endeavour to persevere" som dominerades av melodisk rock.
   Den märkliga tillfälligheten var att jag bara några månader innan Örebrobesöket hade upplevt Barracudas live i London på den lilla klubben Broadway i Hammersmith.
   "Gruppen gjorde en vansinnigt bra spelning. Slamrig och våldsam rock på gränsen till kaos men ändå oerhört kontrollerad. Sångaren Jeremy Gluck stod lika mycket bland publiken som på scen, glömde texter men höll ändå humöret uppe på publiken", var min notering.
   Besöket på Rockmagasinet tillkom på kort varsel medan gruppen genomförde en mindre turné i Sverige. Förutom Gluck och Wills bestod bandet då av Chris Wilson (som tidigare hade spelat med Flamin' Groovies), gitarr, Mark Shepard, trummor, och Jim Dickson, bas.
   Wilson ersatte Roy Loney i den första upplagan av Flamin' Groovies 1971. Och spelade med Groovies när gruppen utvecklades åt powerpophållet och bland annat spelade in "Shake some action"-albumet som producerades av Dave Edmunds.
   Mot slutet av 1984 splittrades Barracudas återigen men återuppstod en andra gång 1989.
   Recensionen av Barracudas konsert delades med Strindbergs konsert dagen innan. Därav inledningen på recensionen.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/4 1984.

BARRACUDAS - HIMMELSK ÖRONFRÖJD

THE BARRACUDAS
Rockmagasinet, Örebro 14 april 1984


Den sporadiska konsertverksamheten på Rockmagasinet i Örebro exploderade plötsligt i helgen med två konserter på två dagar. Svenska trion Strindbergs och engelsk/amerikansk/kanadensiska/australiska gruppen Barracudas försökte höja medvetenheten hos rockintresserade örebroare med blandat resultat.
   Om Strindbergs var en smärre miss blev Barracudas kvällen efter en glasklar succé. De kombinerade det bästa från 60-, 70- och 80-talet och gjorde resultatet till en himmelsk öronfröjd.
   Volymen var mycket hög, ibland öronbedövande, men musik som träffar så precis i hjärtat kan aldrig köra över folks medvetande. Barracudas låtar rullade på absolut högsta kvalitetsnivå rakt igenom hela konserten under 85 minuter.
   Jeremy Glucks gapiga och fräcka sångstil bröt av perfekt mot bandets melodistarka sound. Som en relik från 60-talet stod Chris Wilson och pressade fram rent magiska gitarrtoner utan att höja på ögonbrynen. Hans speciella gitarrklang gick som en röd tråd genom de flesta låtarna.
   Basisten Jim Dickson, som såg ut som en ung och långhårig Nick Lowe, den mycket drivna trummisen Mark Sheppard och den duktige låtskrivaren och gitarristen Robin Wills fyllde ut den fulländade gruppen.
   När ord och musik inte räckte till att föra ut eventuella budskap gick Gluck helt sonika ner bland publiken och drev upp stämningen ytterligare.
   På mindre än tre månader har jag sett Barracudas genomföra två konserter som varit suveräna, helt suveräna.

Trolig setlist:
1 Grammar of Misery
2 Dealing with Today
3 Hour of Degradation
4 Bad News
5 You've Come a Long Way
6 Song for Lorraine
7 Leaving Home Again
8 Violent Times
9 Codeine gratis nedladdning
10 Pieces Broken
11 The Way We've Changed
12 Let It Rock
13 Losin' Streak
14 11th Hour
15 Black Snake
16 Dead Skin
17 Inside Mind
18 I Can't Pretend
19 Slow Death
20 You're Gonna Miss Me

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2012 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.