Blogginlägg

En annan Dan

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/3 1985.

DAN TILLBERG
Continental, Örebro 14 mars 1985

Förra säsongen uppträdde Dan Tillberg med sitt band ett flertal gånger på dåvarande Lord Nelson, nuvarande Continental, till mycket snåla publiksiffror. Tillberg, som befinner sig i det stora men anonyma mellanskiktet av svenska artister har haft svårt att nå ut till den stora publiken. Så "framgången" med deltagandet i Melodifestivalen kom mycket lägligt och som gjort att intresset kring Tillberg har rasat i höjden.
   I vÃ¥r svenska förtvivlade ankdamm, där bara ett ämne i taget fÃ¥r diskuteras, är Melodifestivalen mediamässigt sÃ¥ katastrofalt uppförstorat. Fast det musikaliskt sannerligen är en pesudohändelse och mer liknar en talangtävling än svenska mästerskapet i modern musik. I ett sÃ¥dant sammanhang är det givetvis enkelt för en kille med fyra album bakom sig att överglänsa sina medtävlare.
   Tillberg sjöng dessutom sin egen lÃ¥t vilket fÃ¥ vÃ¥gar göra i dagens läge. Men vid själva utförandet gick han i samma gälla som alla andra dÃ¥ det blev likriktat och opersonligt i ivern att tillfredsställa sÃ¥ mÃ¥nga som möjligt.
   Intresset har alltsÃ¥ ökat kring Tillberg och själv hade han förändrats pÃ¥ ett sätt som jag aldrig hade anat. Publiken pÃ¥ Contan var pÃ¥fallande ung och kvinnlig och uppskattade säkert Tillbergs nya framtoning som discopojke.
   Hans "band" innehöll tvÃ¥ klaviaturspelare och en gitarrist där övriga detaljer i en konventionell grupp sköttes via trummaskiner och baspedaler. Mycket beklagligt.
Tillbergs repertoar bestod av både gammalt och nytt och även låtar som kommer på hans kommande album "Erogena zoner". Och allra mest populär varden nya favoriten "Ta min hand" som för mindre än två månader sedan var totalt okänd.
   Det är naturligtvis intressant med populära artister och det är ett levande musikliv som ocksÃ¥ hÃ¥ller oss levande. Men det mÃ¥ste finnas andra möjligheter för rockartister typ Dan Tillberg att ta sig fram än i skydd av schlagerfestivaler och elektronik. Somliga kallar det utveckling. Jag tycker bara att det är ett par steg rakt in i helvetet.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.