Blogginlägg

Längst fram, lillebror!

Postad: 2007-05-09 22:13 (ursprungligen publicerad på kollegiet.nu)
Kategori: Krönikor

Vi ska inte glömma bort att jag även lever i nuet. Det är kanske lätt att göra det tankefelet om man följer texterna på den här sidan. Återigen har jag varit på en Eldkvarn-konsert, återigen har jag upplevt ett fantastiskt bra uppträdande och återigen är jag imponerad av lillebror som står i skuggan av storebror men gör små underverk med sin gitarr.
   Den turkosa elgitarren Carla Jonsson (lillebror) använder sig av stod musikaliskt i centrum på 21 av konsertens 23 låtar. På de övriga två, de lite stillsammare ”Huvudet högt” och ”Fritt land”, spelade Carla akustisk gitarr tillsammans med Plura (storebror).
   Den här gången var det lite enklare att identifiera låtarna än vid mellandagskonserten. Mycket tack vare att Eldkvarns repertoar har blivit mer aktuell än någonsin och samtliga nio låtar från senaste skivan ”Svart blogg” gick som en lysande röd tråd genom konserten.
   Det var framförallt just på de nya låtarna som Carlas gitarr-insatser var mest framträdande. I låtar som ”Min systers kavalkad” och hans egen ”Ett litet finger” tog han över skivans saxsolo med sin gitarr och ”Fulla för kärlekens skull” var det en hel stråkorkester som blev överspelade av Carlas gitarr. Plus hans alldeles sagolikt vassa solon i ”Ett hus på stranden” och ”Ta min hand”.
   Som låtskrivare bidrog Carla bara med ett nummer till den drygt två timmar långa föreställningen. Det understryker väl hans position i det här bandet. Han har blivit Eldkvarns motsvarighet till George Harrison. Där hans låtar hela tiden kommer på mellanhand. Fast George spelade nog på fler elgitarrer än en…

Att det är dags för Carla att göra ännu en soloplatta är inget krav utan en ren skyldighet, tycker jag. Inte bara de två senaste Eldkvarn-låtarna från hans penna, ”Konfettiregn” och ”Fingret”, har visat upp hans stora konst på området. Sedan 1993 har han ”givit bort” en mängd klassiker till gruppens repertoar. Som dock ofta drunknat eller kommit bort bland Pluras ordrika och spektakulära poesi.
   Därför gav jag mig tid att koncentrerat och enbart söka upp Carla-låtarna och fick som resultat en kvalitetsmässigt ganska imponerande låtlista.
   Direkt efter Carlas soloskiva 1993 kom två Eldkvarn-plattor, ”Pluralism” och ”Sånger från Nedergården”, med uteslutande Plura-låtar. Men på ”Tempel av alkohol”, inspelad på och bakom scen under 1994-turnén, har Carla bidragit med tre låtar, förutom ”Ölhund” och ”7:e våningen” (från soloskivan) också den nya ”Cindy”. I countrytakt och vackert visslande med en text som påstås handla om fotomodellen Cindy Crawford.
   På ”Lyckliga tider” (1997) bidrar Carla med den Stones-riffiga ”Mats ur skolan” (som faktiskt delvis är en duett med Plura) och underbart tempoladdade ”Lilla Paris”, en långfredag i Vänersborg berättad som bara Carla kan. En projektil till låt som märkligt nog aldrig fick plats i det årets liverepertoar.

1999 var det dags för ännu ett magiskt kapitel i Eldkvarns oändliga ojämna karriär. ”Limbo” var ett band tillbaka i stjärnljuset – men helt utan Carla-låtar. Han tog igen det på ”Död stjärna” (2001) med lättsamt rytmiska ”Runt solen” som den gången faktiskt fick en liten plats på konserten det året.
   Carla fick också med en lätt hitinfluerad låt, ”Min ängel”, på skivan där Eldkvarn och Plura gör covers på sig själva, ”Brott lönar sig alltid”. En låt som Carla skrev tillsammans med Susanne Karlsson och framfördes på en Bara Barn-gala på tv4 2002.
   Sedan har Carlas låtskrivarkonst hamnat riktigt i strålkastarljuset. ”Konfettiregn” var ledmotivet till Eldkvarns stora comeback i branschen, ”Atlantis”. Fast han fick inte sjunga sin kanonlåt själv. Varken på scen eller på skiva. Det gjorde storebror.
   Därför är det verkligen hög tid att Carla ställer sig själv främst. Längst fram, inte två meter till vänster och några decimeter bakom sin storebror.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (396)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (216)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (105)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Maj 2007 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.