Blogginlägg från 2007-05-22

Bandet blandade friskt med material från båda sina album

Postad: 2007-05-22 22:00
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/5 2007.

KONSERT
Shout Out Louds
Satin/Klubb Smart, Örebro 19/5 2007


Det var en lördagskväll laddad för publiksuccé, en musikaliskt förväntansfull afton och en i övrigt glad konsertkväll. Och jag tror konserten med Shout Out Louds infriades i nästan alla kategorier.
   Gruppen får väl just nu anses tillhöra landets mer kända och mest populära. Ändå gjorde de ingen stor entré på Satins ogästvänliga scen när de kraftigt försenade, efter halv ett, klättrade och kravlade sig över staketet till tonerna av den instrumentala titellåten på senaste skivan.
   Inte heller i övrigt, såväl scenmässigt som visuellt, utstrålade Shout Out Louds internationella framgångar. De är snarare en anspråkslös rockkvintett med en förhållandevis stor majoritet fantastiska låtar och en röst (Adam Olenius) som tillsammans bildar ett påtagligt vinnande sound.
   Bandets senaste skiva är ingen klockren platta utan svackor men på scen i lördagsnatt växte de mindre profilerade låtarna ut något och repertoaren framstod plötsligt som mycket jämnare.
När gruppen dessutom valde att välja och vraka från båda deras album blev det inte överraskande en tämligen stark liverepertoar som ingen konsert på en högst begränsad scen kunde ta udden av.
   Adam Olenius beklagande och personliga stämma i låtar som blandar melankoli och berusande glada rytmer gör Shout Out Louds till något mycket personligt. Som får amerikanerna att jämföra bandet med The Hives. Men riktigt så sanslöst svängiga är inte Shout Out Louds ty frontmannen Olenius äger inte Howlin Pelles medfödda karisma och inte heller finns energin i dagens Shout Out Louds.
   Däremot har bandet en varierad musikalisk själ som faktiskt tar sig ut till publiken av helt musikaliska skäl och där förvaltar sitt klassiskt melodiska arv. Plus att energin i många av deras mest populära låtar skapar öppna dörrar för bandet mot en publik som verkligen älskade bandet.
   Bandet blandade alltså friskt material från båda deras album och det resulterade i en tämligen stark repertoar vars helhet framstår som mycket starkare än någon av deras skivor faktiskt. Men så blir det ofta när nya band med få skivor att marknadsföra plötsligt blommar ut på scen.
   Bandets konsert kunde ha varit en större karismatisk upplevelse men där, tror jag, den trånga scenen förhindrade några vidlyftiga ambitioner. Men låtmässigt och musikaliskt innehöll konserten en mängd delikata detaljer som slår det mesta av årets konserter.
   Som det mäktiga slutet med extralåtarna. Där bandet först verkligen anstränger sig för att dämpa stämningen i långa instrumentala, nästan symfonirockiga, sekvenser för att sedan explodera i ”Very loud” med tydliga ”My Sharona”-referenser.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (448)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Grupper (16)
Jul (76)
Konserter (233)
Krönikor (155)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (137)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Maj 2007 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Mats Jarl 13/01: Nej, Clapton spelade bara med Bluesbreakers i England. John Mayall's första tur...

Björn Stein 12/01: Bente från 3 september 1975. Skär genom märg och ben 45 år senare...vilken v...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Ha, ha! Skrev nyss en kommentar på detta inlägg bl a om att albumet ej gick at...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Sitter och surfar på din sida. Denna har jag helt missat. Måste tyvärr erkän...

Peter Lundmark 5/01: God fortsättning på det nya året. Har följt din sida sedan starten och den h...

Per Theander 2/01: Hej! Kul att du nämner Tim Hardins absoluta mästerverk "Suite for Susan Moore...

Björn 1/01: Tack Håkan, för ännu ett år av underhållande, lärande och berörande läsn...

Hakan Nystrom 1/01: Otroligt tråkigt att höra !! Jag har alla hans plattor och hade länge hoppats...

Jan Arne Martin Lennell 29/12: Intressant lista! Försöker bestämma mig för Pretenders (balladerna är ju ur...

Silja 29/12: Ja du Håkan, jag har svårt att se någon nåd detta dystra år 2020. Men det b...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.