Blogginlägg

Soundtracks: "All this and world war II"

ALL THIS AND WORLD WAR II (Warner Bros, 1976)

För det första är filmen ”All this and world war II” en extremt absurd film och för det andra är soundtracket ofta en riktigt deprimerande historia fast den genomgående innehåller Beatles-låtar. Faktum är att det går att göra bra soundtracks med Beatlesmusik, lyssna på ”I am Sam”, men det går också att misslyckas, lyssna på ”Sgt Pepper’s Lonely Hearts Club Band”, men i extrema fall kan det också bli rena katastrofen. Som här.
   Filmen, som bara visades på bio i en vecka, är en udda film gjord på gamla nyhetsfilmer om kriget som sedan ackompanjeras av tämligen kända artister som gör versioner av Beatles mest kända låtar.
   I händerna på producenten Lou Reizner och arrangören Will Malone, som då hade lyckats hyfsat med orkesterversionen av ”Tommy”, blir det en uppblåst smet av alltihop. Tillsammans med London Symphony Orchestra och Royal Philharmonic Orchestra (ofta är jag övertygad om att det verkligen är två symfoniorkestrar som ligger bakom arrangemangen) blir det oändligt med symfoniska inslag av nästan klassisk musikmodell. Där artisten och eventuell personlig tolkning kommer i andra eller tredje hand.
   Här blandas lättviktig Leo Sayer-pop, Keith Moon-skämt, en dränkt Jeff Lynne, Status Quo-parodi, soulfylld Brothers Johnson med darrande Barry Gibb-röster. Och sedan ren utfyllnad med Lynsey De Paul, Helen Reddy, sångaren/skådespelaren Richard Cocciante och Henry Gross.
   Dubbelalbumet är ändå en imponerande stjärnkavalkad i artistnamn, Elton John, Bryan Ferry, Rod Stewart, Peter Gabriel och Tina Turner men det är vid väldigt få tillfällen som det bränner till och blir intressant på skivan.
   Elton Johns bidrag hör egentligen inte hit, hans ”Lucy in the sky with diamonds” gavs ut redan 1974 på singel och är inte alls producerad av Reizner och arrangerad av Malone. Det är till och med så att det är John Lennon (under pseudonymen Dr Winston O’Boogie) som spelar gitarr på inspelningen.
   Rod Stewart gör skivans definitivt rockigaste bidrag, "Get back". Som i det här skicket, med elgitarrer och allt, låter som specialskriven för just Rod.
   Bryan Ferrys konstnärliga stil med välarrangerad pop blir givetvis njutbar när han sjunger ”She’s leaving home”, Roy Wood imponerar lite han med trots hans rekordkorta (1:13) tolkning av ”Lovely Rita” och till och med Bee Gees version av ”She came in through the bathroom window” är lyssningsbar. Men allra bäst är Peter Gabriels ”Strawbeery fields forever” som trots ett dundrande stråkarrangemang ger mycket av sin personlighet. Inspelningen är faktiskt hans allra första som soloartist efter Genesis.
   Bäst är alltså Peter Gabriel men roligast är att läsa producentens fotnot på skivan: ”A very special thanks to the greatest Record Companies in the industry for letting us use their even greater artists and not commencing World War II”.

Innehåll:

Skiva 1:
Ambrosia - "Magical Mystery Tour" -3:52
Elton John - "Lucy in the Sky with Diamonds" -6:15
The Bee Gees - "Golden Slumbers/Carry That Weight" -3:17
Leo Sayer - "I Am The Walrus" -3:49
Bryan Ferry - "She's Leaving Home" -3:07
Roy Wood - "Lovely Rita" -1:13
Keith Moon - "When I'm Sixty-Four" -2:36
Rod Stewart - "Get Back" -4:24
Leo Sayer - "Let It Be" -3:43
David Essex - "Yesterday" -2:44
Jeff Lynne - "With a Little Help from My Friends/Nowhere Man" -6:56
Lynsey De Paul - "Because" -3:24
The Bee Gees - "She Came In Through The Bathroom Window" -1:54
Richard Cocciante - "Michelle" -4:00

Skiva 2:
The Four Seasons - "We Can Work It Out" -2:39
Helen Reddy - "The Fool On The Hill" -3:37
Frankie Laine - "Maxwell's Silver Hammer" -3:27
The Brothers Johnson - "Hey Jude" -4:58
Roy Wood - "Polythene Pam" -1:30
The Bee Gees - "Sun King" -2:03
Status Quo - "Getting Better" -2:19
Leo Sayer - "The Long and Winding Road" -4:47
Henry Gross - "Help!" -3:07
Peter Gabriel - "Strawberry Fields Forever" -2:30
Frankie Valli - "A Day in the Life" -4:04
Tina Turner - "Come Together" -4:08
Will Malone & Lou Reizner - "You Never Give Me Your Money" -3:04
The London Symphony Orchestra - "The End" -2:26

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.