Blogginlägg från 2010-12-10

Intensiv gospel

Jag lurades på 70-talet ibland iväg på gospelkonserter och den unge recensent som var jag ville/vågade inte tacka nej. Det är absolut inget fel på gospelmusik, energin kan vara häftig, men konserter i Örebro med gospel på programmet blev ofta ansträngt religiösa tillställningar. Gitarristen jag beskriver borde ha varit John Rich.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/5 1974.

THE OAK RIDGE BOYS
Idrottshuset., Örebro 21 maj 1974

Den amerikanska gospelgruppen Oak Ridge Boys är en av USA:s mest framstående i sin genre. De har också en trogen publik här i Sverige som gör att de brukar göra en turné här i landet varje år. Och under de senaste åren har de inte missat Örebro någon gång. Igår kväll bjöd de på en konsert i Örebro Idrottshus som förstås hade välfyllda läktare med en klappvänlig publik.
   Idrottshuset är naturligtvis en utmärkt lokal om man tänker ekonomiskt men musikaliskt hÃ¥ller den lÃ¥ngtifrÃ¥n mÃ¥ttet. FrÃ¥n min plats pÃ¥ golvet framför scenen lät det som att trumslagaren hängde nÃ¥gon meter under taket och spelade. Är det sÃ¥dant vi kallar akustik?
   Att Oak Ridge Boys är en bra gospelgrupp behövde man inte vara nÃ¥gon inbiten gospelexpert för att uppfatta. De fyra sjungande killarna uppträdde men enorm intensitet och inlevelse i varje sÃ¥ng de framförde.
   Oak Ridge Boys sjunger texter som har religiös förankring. Men till musik som stÃ¥r sig gott i jämförelse med vanlig profan popmusik. Det gör att man nödvändigtvis inte behöver vara seriöst kristen för att uppskatta showen. Jag kan gÃ¥ pÃ¥ deras konserter pÃ¥ enbart musikaliska grunder. Eftersom de uteslutandesjunger pÃ¥ engelska nÃ¥dde hela budskapet sällan fram. Ord som Jesus, Lord och He slog dock igenom den rytmiska musiken.
   Oak Ridge Boys anser sig ha världens bästa kompgrupp. En patriotisk överdrift förstÃ¥s men det var kompetenta musiker som ocksÃ¥ kunde stÃ¥ pÃ¥ egna ben. I ett par egna lÃ¥tar visade sig trumslagaren överraskande ha en skön stämma.
   En del överraskningar i övrigt bjöd de ocksÃ¥ pÃ¥. Bland annat en skicklig dobrogitarrist som spelade stÃ¥ende pÃ¥ huvudet…
   Som underhÃ¥llningsmusik fungerar Oak Ridge Boys med musiker som var bra och bättre än de flesta PR-uppblÃ¥sta showbusinessmonster som lyckas sjunga i en halvtimme om absolut ingenting.

/ HÃ¥kan

Roger Ramsell 18/02: The Marshalls nämns i artikeln. Vet du vad medlemmarna i Luleå bandet The M...

Kjell J 16/02: Ser att du nämner bandet Shoes här i texten, vet inte om du möjligen har koll...

Silja 14/02: Å i kväll fredag spelar bandet på Närke Kulturbryggeri! Utsålt!...

Bodil Grek 13/02: Bra recension lagom till spelningen den 14/2 på Kulturbryggeriet. Snygg presen...

Mikael 10/02: Ola Magnell har följt mig sedan tidiga tonåren. Han var ju både vemodig och r...

Mats 6/02: Tack för ett som vanligt intressant inlägg. Jag tycker att den överlägset bÃ...

Erik 3/02: Bra recension. Att det står 2019 är bara för att kolla om vi läser ordentlig...

Erik E 22/12: God jul & Gott nytt år Håkan, och tack för de många läsvärda inläggen und...

Björn 13/12: Instämmer i det mesta, men mest i "händelsefattigt". Bruce är på min topp fe...

Tomas 15/10: Du har skrivit fel ording i bildtexten. John och Stu ska byta plats...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.